Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det måste hafva varit en förunderlig poetisk tid, den
gustavianska, både hvad produktionskraft och
uppfattningsförmåga af det producerade beträffar, då denna förmåga räckte till
att förtjusas på engång af Leopold och Bellman och ändå
förslog att hålla sinnena öppna redan för den Franzénska lyrans
första toner. Man har sagt mycket ondt liksom mycket godt
om besagde tid. Hållande den snilleblixtrande vågskålen i sin
poetiska hand, har kauske Tegnér rättrist deråt utmätt både
pris och tadel, då han menar:
Det låg ett skimmer öfver Gustafs dagar.
Fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill;
Men det var sol deri; och hur du klagar.
Hvar stodo vi. om de ej funnits till?
Man har likväl trott, att detta skimmer föga räckt till
att belysa äfven det aflägsna Finland. Jag för min del har
aldrig betvifiat, att våra fäder fingo se åtminstone en skymt deraf.
Bedan anblicken af de mäns yttre personlighet, hvilka varit
barn af den gustavianska tiden, öfvertygade derom. Hvem kunde
se ej blott Franzén sjelf, utan t. ex. den verldsvane Jac.
Tengström, den fint bildade Hällström och Gustaf Gadolin. hvilken,
liksom Tengström, hade misstagit sig om sin rätta kallelse, då
han sträfvade till Zions höjder i stället för att fördjupa sig i
diplomatins labyrinter: hvem kunde väl se dessa män utan att
medgifva, att, bvarhelst de skulle uppträdt i den lärda verlden,
ingen hade tagit dem för gengångare från kung Orres tider?
Såsom bevis derpå, att deras konstbeskyddande konungs
sträf-vanden att framkalla ett ^menskligt njutet lif“’ ej heller här
varit alldeles förspillda, må auföras, att nästan alla de nämnda
lärde herrame älskade musiken, och att mer än en bland dem
uppträdde såsom virtuos deri.
Men stod stegringen af den poetiska alstringskraften hos
de bildade klasserna uti vårt land i normalt förhållande till den
lyftning af de intellektuela krafterna för öfrigt, som kärstädes
gjorde sig gällande under den tredje Gustafs tider? Det är
denna fråga, hvilken nu närmast vid sig föster vår uppmärksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
