Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmärksamheten och att. höra hviska» omkring sig: det är
han! För er är detta ögonblick en sann erfarenhet deraf:
för akademien en smickrande fastställelse på rättvisan af den
belöning, som jag har den äran att i hennes namn tillstulla er.”
Ärofull som en prisbelöning, vunnen af det poetiska
snillet i Olympias lunder, var denna den tjugufemårige finske
skaldens lagerkröning. Och dess betydelse för oss förringas
ingalunda genom den aktningsfulla hyllning, talaren hembär åt Creutz’
och Franzéns gemensamma fädernesland, hvilket Leopold,
mottagande intryck, dem han utpräglade i sin L,Oden~, lärt känna
vid sin beundrade konungslige väns sida under 1788 års krig.
Den uppmuntran, Franzén så högtidligt erhöll, tycktes böra
förslå åtminstone såsom maning till rask fortgång på den så djerft
beträdda banan; för mången skulle den varit mer än tillräcklig
att framkalla känslor af stolthet, kanske af fåfänga. Men
ingenting dylikt egde rum i Franzéns själ. Det är en
psykologisk företeelse, måhända utan like. att denna sä framgångsrika
pristäflan, i stället för sjelfförtroende, hos honom alstrade till
en början tvekan och ej långt derefter en misströstan 0111 skaldisk
förmåga, som botade att beröfvh vitterheten alla vidarp produkter
af denna både extensivt och intensivt outtömmeliga poetiska fond.
Såsom rätta orsaken till denna om- och nedstämning i sin lyra
har Franzén sjelf uppgifvit sina studier i den af hans mästare
Porthan nästan afskvdda kantiska doktrinen: studier, hvilka
förflyttningen från bibliotekarietjeusten till lärostolen för historie
och praktisk filosofi gjorde nödvändiga. Ehuru jag ej vill
förneka sannolikheten af, att dessa motiver medverkat till att göra
Franzén för någon tid tveksam angående sin högsta kallelse i
lifvet, förmodar jag likväl, att andra iHflytanden, till hvilka den
kritiska filosofin var mycket oskyldig, närmast vållat denna
rubbning af Franzéns tro på sin rätta bestämmelse. Det synes
mig mer än sannolikt, att de många betänkligheter, som af
Svenska Akademiens samtliga ledamöter yttrades angående Hera
uttrycks öfverdådiga djerfhet i sången öfver Creutz förskräckt den
finkänsliga skalden nästan lika mycket, som Stenhammar
bekänner sig deraf förfärad. Några rader i ett bref från Franzén
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
