Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förneka och bestrida dem. Till sådana händelser, hvilka man
menar sig kunna tillintetgöra medels negation, hörer den
ovänliga, ej sällan rent af fiendtliga behandling, hvarmed man ända
till den ifrågavarande tiden gjorde intrång i de vermländska
fin-narnes rättighet att räknas bland menniskor. Ännu långt
derefter kallade vermländingen Geijer desse finnar i verser, i hvilka
han uppmanar sina landsmän att icke låta dem svälta ihjel
under ett hungersår: ttett nära halfvildt slägte.’’’ Det sorgligaste
af allt var, att ortens presterskap tycktes mena, att detta
..half-vilda” naturtillstånd var det för sådana varelser enda lämpliga.
Gottlunds uppträdande till deras försvar väckte visserligen icke
så ringa sensation, men till föga båtnad för den sak, han
förfäktade. Då antog sig den fromme kyrkoherden i Kumia,
endast understödd af en annan finne, hvilken äfvenledes såsom
ledamot af prestaståndet bevistade riksdagen, de värnlöses sak
på ett sätt, som innebar löftet om den lyckligare framtid,
hvilken sedermera för dem randats. Sannolikt för första och enda
gången i sitt lif väckte Franzén vid detta tillfälle genom sin
energiska, ehuru rent kristliga ifver ej blott förundran, utan på
flera håll förtrytelse. Men i de ödemarker, dev han på andens
område fortsatte Olof Trätäljas civili seran de verk, har Franzén
åtminstone till någon del godtgjort mot finnar, hvad han under
senare hälften af sitt lif måste försumma att uträtta i sina
fäders bygder. Och redan denna omständighet gifver en
förklaring åt — öfver hade jag så när sagt — Franzéns frivilliga
landsflykt.
Då Franzén gjorde de arme vermländske
skogsmenniskor-nas sak till sin egen, var utan tvifvel hans varma finska hjerta
deras första sakdrifvare. Men resten utfördes af hans
presterliga kall och allmänneliga menniskokärlek. Under tidernas lopp
framkallades likväl en annan lifsyttring hos Franzén, hvarvid
han af sina minnen förflyttades från början till slut på sitt
hemlands botten. Då lefde han om hela sin studenttid och den
första perioden af sin verksamhet såsom akademisk lärare. En
dag, sådan vi nu fira den till Franzéns egen åminnelse,
instundade på hundra års afstånd från Henr. Gabr. Porthans födelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
