Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrågavarande skådespel för någon lifsfarlighet. Och lika säker
är jag derom, att det skulle lända den scen och den publik, som
visste hedra pjeser, födda af så rikt snille och fostrade af så
mycken bildning, till ännu högre ära, än skalden kunde deraf
skörda.
Om också ett erkännande af Franzéns förtjenster såsom
dramatisk skald icke fallit på hans lott, har han likväl ifrån
den tidiga början till det sena slutet af sin författarebana varit
bedömd nästan utan afbrott med en godhet och välvilja, hvarpå
literaturhistorien knappt nog känner någöt motstycke. Göthe
har i en mild stund sagt, att om all den godhet, som ligger
förborgad i menniskans hjerta, skulle på en gång strömma ut
derur, blefve jorden åtminstone någon tid förvandlad till ett
paradis. Måhända har det aldrig funnits någon dödlig, hvilken
i lika hög grad som Franzén egt i sin makt den talisman, som
erfordras till att frambefalla en sådan öfversvämning af
mensk-lig godhet. Han har blifvit besjungen af en mycket stor mängd
skalder, både stora och små. Men deruti hafva de alla varit
hvarandra lika, att de såsom hvllningsgärd framburit ur sina
hjertan det allra varmaste, de haft att komma med; och
mången bland dem har i dessa sina försök lyckats bättre än vanligt.
Högst märkvärdigt är det att se, huru hos de mest olika
tänkande literatörer all partiskhet, bitterhet löstes opp inför
ljuset af denna rena försonande ande. Kanske det allra
vackraste bland det myckna vackra, som tillgifvenheten och
vördnaden för Franzén manat fram i dagen, är den forne
fosforist-chefen Atterboms dedikation framför tredje delen af hans
ttSven-ska Siare och Skalder.” Det heter der bland annat:
ttLyckli-gast må den visa ålderdom prisas, när dess verldsåskådning är
samfäldt Andaktens och Diktens. Den liknar då det ensamma,
med snö och is betäckta, men öfverst i evig blomning
sommar-krönta fjäll, som bar Armidas trollslott: blott med den
åtskillnad att slottet, vid annalkandet, befmnes vara ett Sions-tempel,
i hvars oafbrutna sånger, ljudande skärast under qvällens
skymning och nattens stjernor, allt, hvad jorden har skönt, renas
genom allt, hvad jorden har heligt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
