Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
las, ersätter rikeligen i Malmströms tal detta föredrags brister
åt det hållet.
Jag uppfyller en för min vänskap dyrbar pligt, då jag
slutligen omnämner det åminnelsetal, hvari vår varmbjertade
landsman G. H. Mellin gaf uttryck åt sin tacksamhet mot sin
fosterfader Frans Michael Franzén vid minnesfesten i
^Litteratursällskapet71 i Stockholm den 28 November 1847. Mellin, som från
sin faders prestgård i Revolaks medfört minnet af det ärofulla
slag, hvilket 1808 ki-ing densamma levererades, uppväxte uti
Franzéns bus först i Kumia och sedermera i Stockholm och
utbildade sig der till en bland Sveriges ypperste novellförfattare.
På samvetsgrannheten liksom på sakkännedomen af hans
lef-nadsteckning kan man fullt lita.
Och äfven den teckningen lemnar en ny bekräftelse derpå,
att menskligheten i Franzén egt och — genom minnet evigt
eger en af sina ädlaste gestalter. Mången har väl haft lika
högt snille som han, och andra egde väl ej mindre ädelhet i
karakteren än Franzén. Men hvar finner man en så harmonisk
sammangjutning af det snille och den karakter, som i honom
voro oupplösligt förenade? Ej utan skäl har således det finska
folket uppstått såsom en man till att tacksamt hedra hans
minne.
Jag tillåter mig att sluta detta föredrag med ett infall af
min inbillning. Ifall någon främling händelsevis finge kännedom
om Franzéns personlighet och skriftställareverksamhet; och om
han för öfrigt ej kände något angående Finland, så skulle han
få rätt underliga föreställningar om oss. Han skulle ju komma
på den tankeu, att vi äro det välvilligaste, menlösaste och
frommaste folk, som någonsin existerat, och derjemte ett af de
snillrikaste. Jag öfverlemnar åt det ärade herrskap, inför hvilket
jag talat, att afgöra, huruvida ett sådant omdöme vore fullt
be-rättigadt. För oss är det en klar sak, att, i hvilket fall som
helst, det ej skulle förminska Franzéns förtjenster om sitt land
och folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
