Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gästvän sitta, om icke hans andra, lugnet, skall vika hädan
från honom. Blott då, när framtiden utsänder liksom nu till
oss såsom sin härold den hugsvalande öfvertygelsen, att den i
säkert förvar gömmer en lycka lik den, hvars vingar den
närvarande stunden frigjort, kunna vi med gladt mod träda fram
till den obekantas möte. Och derför är det, som i dag
mångfaldiga stammar, som skaror af folk, talrika likt sanden i
haf-vet, mellan hvilka och oss dalar och berg, floder och öknar
kasta sina skiljande murar och grafvar, som nationer, hvilkas
minnen i forntidens natt famla i helt andra nejder än våra
egna, hvilkas tankar och behof, glädje och önskningar annars
ännu fullborda sitt kretslopp uti för oss okända strömfåror,
och hvilkas böner uttalas på för oss obekanta tungomål —
derför är det som allas tankar samla sig kring den Ailsmäktiges
thron i denna stund nedkallande välsignelser öfver samma
älskade hufvud. Huru spärrade från hvarandra än våra vägar
i hädanfarna tider må hafva framgått, våra känslor ila dock
numera tillsamman alla i en punkt: dit vår tillgifvenhet för
vårt kejsarehus kallar dem, och huru skiljda våra banor än i
öfrigt må blifva, skall vår kärlek till detsamma städse på
samma kungsväg hasta till samma mötesplatser, och våra
förhoppningar bygga sina borgar på samma grundvalar. Och allt
försäkrar oss, att vi då icke byggt på lösan sand, att Alexander
Nikolajevitsch skall hålla de löften, detta hans namn redan för
oss innebär, att han skall svara emot de fordringar, samtid och
framtid hafva rätt att på honom ställa.
Ty till hvilken bland dödlige utgår väl en sådan
uppmaning att blifva stor i håg och handling som till furstesonen?
Redan hans vagga, på hvilkens höghetens morgonstrålar i rika
gyllene floder falla, är ställd i ett ljus, hvari den af en hel
verld, full af glad väntan, kan skönjas. Hans vaggsång qvädes
af folkens fromma böner, som öfver underpanten af deras
framtida lycka nedkalla den Eviges välsignelser — af deras
önskningar, att hans förtjenst måtte växa upp, en hög tvillingsbroder
till hans lycka. Och när han sedan, fullt uppvaknad till
medvetande af lifvets skiftande bilder, ser sig omkring, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
