- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 5. Literatur-historiska och blandade arbeten. Tredje delen /
62

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såsom ett slut äfven för läroåret. Detta slutas först, då ett
nytt redan skridit långt framåt; då nattens skuggor, ja sjelfva
natten rymt liän undan vår Herres dag, ock sommarljuset ej
tröttnar att fylla upp hela dygnet med sin klarhet. Under
glädjen deråt faller det ingen mera in att pryda lärosalen med
ljus, som med händer äro gjorda; utan kransar, dem naturens
fullväxta lif alstrat, grönskande träd tala då skönt derom, att
mognadens tider skridit närmare.

Fastän året lider mot sitt slut, veten I ju alle, att
arbetet är ej ens ännu halfväxt, att den drygaste delen deraf
återstår iinnu, att det, som blifvit gjordt, har ringa betydelse, ifall
det ej med allvar och ansträngning fortsättes. Och detta gäller
om lifvet allt igenom tills dess, att hela vår arbetsdag — den
må då vara utsatt längre eller kortare — är all, och den trötte
arbetaren kallas till sin Herres herrlighet att utidfå den
belöning, hans gerningar förtjent hafva.

Hur mild, hur vis är dock ej Försynen i alla sina
rådslag, på hvilka vägar än dessa måga framgå. Si! medan
barnasinnet först skall härdas för kommande dagars mödor och
besvärligheter, då är det ännu för vekt, att sorgen deri skulle
finna säkert fotfäste. Dess skuggor ila med bast förbi såsom
det irrande molnets öfver stjernornas yta. Först när sinnet
hårdnat nog att emottaga den djupa smärtans sår, stanna dessa
länge, måhända oförgängligt i hjertat, likt Häckarne i den
sörjande månen.

Endast otacksamheten kunde likväl komma oss att glömma,
det vi alla hvar i sin stad rönt mycken anledning till glädje
äfven under det år, åt hvilket vi snart säga vårt sista farväl.
Också i egenskap af medlemmar af denna läroanstalt vardt oss
i rikt mått en sådan beskärd till tillfredsställelse och fägnad.
Sällan eller aldrig har ännu en så talrik mängd af ungdom,
som under loppet af sistförflutna termin sammanströmmat för
att härstädes hemta de grunder, på hvilka dess framtida
bildning läggas skall. Vi ega ju rätt, att deri se ett glädjande
bevis på stadse ökadt förtroende till skolans lämplighet att leda
framåt mot önskadt mål. Med glädje hafven I alla utan tvifvel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/5/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free