Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva de, åtföljande lika troget de förträffligaste förare, olika
tidehvai-f haft att uppvisa, hunnit så långt, som det varit få
nationer i alla tider förunnadt att gå. Så voro de med Gustaf
Adolf vid Leipzig och Ltttzen; vid Wiens portar med Lennart
Torstenson, i Warschau med Carl X, roade sig med hans
sona-son vid Narva och, ankomne efter många irrfärder uttröttade
till Pultava, voro de nära att på dess stepper förgås. Men
seglifvade båda hade de något återhemtat sina krafter ända till
dess, att deras blod forsade uti de strida strömmar, som runno
ihop på Oravais fält, der de efter en femton timmars dödskamp
halfdöda dignade ner. Kort derefter uppbrändes af våra öden
de skepp, af h vil ka under sju århundraden förbindelsen hade
uppehållits emellan Bottenvikens vestliga och östliga strand. Ar
kommo, år gingo derefter. På de platser, dem bristen på
kännedom om rätta förhållandena lemnat toina, trängde sig, såsom en
aktad talare’*’) för några ögonblick sedan yttrade sig, ömsesidiga
fördomar. Ja de växte, hvad det led, till proportioner, hvilka
måste väcka lika djup förvåning som smärta hos hvar och en,
som kunde fatta hela vidden af den orättvisa, de läto komma
sig till last och de oundvikliga följderna af denna. Ej ett år
har förflutit än, sedan vid det upplyftande tillfälle, då
Skandinaviens framtid hade i de gladaste bilder stigit upp på Mälarens
stränder i och med Sveriges, Norges och Danmarks studerande
ungdom, ett bedröfligt uttryck af dessa fördomar gaf sig luft
midt ibland de välvilliga yttringar, med hvilka äfven Finlands
universitet blef ihågkommet. Samma skål, som under Djurgårdens
ekar på Hasselbacken egnades detsamma, åtföljdes af ett poem,
hvars grundmening var den att utpeka detta land såsom: ett
träldomens gyllene näste. Och sådant framlades utan allsköns
ond mening och med visshet derom, att rätta förhållandet
sålunda blifvit träifadt i dess hjertpunkt. Och bland de tusen
sinom tusen, som åhörde detta så föga älskvärda skaldiska
utbrott af sympati för Finland och dess folk, fanns ej en enda
man, som med öfvertygelsens oemotståndliga styrka kunde till-
*) Professor Nyblaeus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
