Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derför, att icke träden växa upp ända till himlen.51 Men sä.
långt har dock vår sjelfkänsla hunnit förkofra sig, att vi icke
nu mera — såsom förhållandet lärer stundom varit förr —
förolämpa svenskarnes högsinthet genom att inbilla oss, det vi med
ömkelig klagan öfver vår ställning skulle kunna stegra deras
vänliga sympatier.
Men lika långt vare det från oss att med förmätet skryt
öfver den rapida fart, hvarmed vår utveckling skulle hafva fört
oss i nyaste tider framför alla andra folk. förnärma några andra
bland våra herrar gäster, hvilka vi nu för första gången hafva
äran helsa här såsom representanter af en nation, som eger
anspråk på våra varmaste sympatier, vår uppriktigaste högaktning.
Om det är sannt, att folken liksom individerna få lida för
fädernas missgerningars skull, så är det ock lika obestridligt, att
de icke sällan, om också stundom nog sentida, få uppskära den
frukt, hvars frön anherrames storsinthet och bragder kastat ut
på historiens fält. I de aflägsnaste nejder i vår verldsdel ser
man ju de härligaste spår, dem de forne Normannernas
handlingskraft, frihetskänsla och tillgänglighet för bildning outplånligt
intryckt. Skulle då deras egne ätteläggar blifva lottlöse i detta
arf, lika skönt som stort? Skulle minnet af de båda
hjelteko-nungarne, som gjort namnet Olof så kärt och heligt, ingenting
förmå till höjandet af det folks söner, hvilket de fordom
oemotståndligt ryckte med sig till de högsta, ädlaste mål? Skulle
Hakon Jarl och så många andra präktiga jarlar hafva lefvat
för-gäfves för deras Norges framtid? Nej, en nation, som står på
en sådan historisk grundval, hög och oåtkomlig som Norges
fjellar, är ej endast mäktig, men skyldig att då och då taga
sjumilssteg framåt på menskligheteu värdiga banor.
Det gifves punkter både i den gamla och nya verlden, ja,
möjligen i sjelfva Europa, som kunde spårlöst försjunka i
underjordiska djup, utan att menskligheten skulle lida allt för bitter
förlust derpå. Men skulle Sverige och Norge af sina fjellar
tryckas ned mot hafvets afgrunder, då blefve jemn vigten i vår
nord fruktansvärdt sönderbruten och det ingalunda i sådana
af-seenden blott, som af materien uttryckas och representeras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
