Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma. Och om också främlingen ej genom hennes taflor erhöll
allsidig åskådning af Finlands natur, lärde han desto bättre
känna genom henne sjelf den finska qvinnan i dennas sinnes
ädelhet och tillgänglighet för human bildning.
Denna tanke om eller rättare sagdt känsla af Finlands
qvinnor, som Emma Gyidén väckte, återför i min själ med fnll
klarhet ett reseminne, hvilket mer äii ett fjerdedels århundrade
ej förmått derur uttränga. Blott den, som haft den lyckan eller
— olyckan att tillbringa oafbrutet nära fyra och ett halft år i
främmande land, medan sammanhanget med hembygden varit
re-duceradt till minsta mått, skall något så när scntera den ljufhet,
som ännu tjusar mig i detta minne.
Det var en afton i den celebre grefve Alfred de Yignys
salong. Bland de fåtaliga gäster, som för tillfället dit hade
församlat sig, var en medelålders man, fin som blott en fransos
kan vara det, då hans specialitet är att vara älskvärd. Hans
resonnemang röjde honom såsom en god kund till Lamanine och
andra Frankrikes ypperste. När värden betecknade mig såsom
finne, närmade han sig till mig med ett uttryck af välvilja, som
till eu början syntes alldeles oförklarligt. Snart upplystes jag
likväl om källan till detta ljus. Det var ett ungdomsminne,
minnet af den härligaste qvinna, han någonsin skådat, en
lands-maninna till mig, som ingaf honom denna vänlighet mot den
okände hyperboreen. Detta ideal af qvinna, som så skönt
hägrade för fransmannens fantasi, var ^Presidentens dotter" Mathilda
Rotldrcb, målarinnan, en af de härligaste eröfringar, Europa
någonsin gjort på finsk mark.
En gång stadd på kapitlet om dylika europeiska
segervinningar, kan jag ej emotstå lusten att omtala en af de vänliga
hågkomster, som t tt annat artistiskt ’fruntimmer, hvilket på sin
tid skördade lifiig beundran i Italien och Frankrike, hade
qvar-lemnat i det sistnämnda landet. Det var den sångerskan, i hvars
album Esaias Tegnér förespådde, att hon t,_för första gången" skulle
lära Södern, t,bur hon slår den blonda sången71: Johanna von
Schoultz. I Victor Hugos romantiska hemvist hörde jag eu bland
Frankrikes då varande älskligaste skalder, Hippolyte Lucas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
