Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mina herrar! Sedan vi sist samlades här på detta rum
för att begå konstföreningens årsdag, hafva vi blifvit fattigare, |
vi individer, på ett års lefhadskrafter, kanske ett års
lefnads-mod: men konstföreningen har sjelf förkofrat sig icke så litet,:
har gjort icke så litet framsteg på detta år, som vållat vår
in-dividuela förlust. — Icke så som om konstföreningen icke skulle
hafva lidit förluster, men dessa förluster hafva icke varit
af den bedröfliga, nedslående beskaffenhet, som kommer,
en åskvigg lik, från en klar himmel. Man har varit
beredd derpå och funnit sig i det ödet, såsom det
höf-ves menniskan att finna sig i det oundvikliga. Ehuru vi
lidit förluster, har vår krets, så ringa den ock är, haft anledning
att egna en tacksam tanke åt den skyddande hand, som försynen
behagat utsträcka öfver konstföreningens beskyddare; det gälde
nämligen det framtidsrikaste lif. — Lif och död kämpade om
detta lif, men lifvet behöll segern, och det torde i sina
verkningar i vida kretsar länge och väl förspörjas, och vi hoppas och
tro, att äfven för konstföreningen skall beskyddarens skygd icke
vara boftglömdt och förgäfves. Jag nämnde om, att
konstföreningen specielt har lidit förluster; dessa äro icke obetydande,
ehuru de äro ganska olika till sin beskaffenhet; det är tvänne
kontraster i lifvet likasom i konsten, tvänne representanter af
ytterligheterna i konsten, som gått bort och lemnat en tom,
oersättlig plats. Det är Yiktorine Nordensvan, det är Robert Wil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
