- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 5. Literatur-historiska och blandade arbeten. Tredje delen /
267

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten korrespondens i många år. Det är liögst märkvärdigt, att
lian i brefform utgjöt sina sensationer; det är så naturligt,
bref-vet är ändå en daguerrotyp för sådana, som icke hafva tid och
lust att nedskrifva långa afhandlingar. Jag ångrar, och det gör
mig ondt, att jag icke gjort honom uppmärksam på, att han
hade bordt tillgodogöra denna talang för varaktigare
produktioner. Sådana hafva funnits, som förut framträdt i brefform,
och med en röd tråd af handling hade det kunnat blifva något.
Petta är en posthum reflexion, jag anför det som en förebråelse
för mig sjelf, att jag icke till honom anfört det förut.

Ifrån denna obetydliga, stilla, fredliga konstvän måste jag
öfvergå till en högst vigtig, och kanske den största, som vårt
land någonsin haft. Det är med blandade känslor jag tager nu
till ordet, livad honom beträffar. Det gäller en man, som visat
inig personligen nästan mer välvilja än någon utanför mitt
fädernehem, och för hvilken jag hyst den största tillgifvenhet och
tacksamhet, och dock, när det nu icke kan biifva fråga om
något annat än att återkalla minnet af den mannen i det
hänseende, Iivari han stått till finska konstföreningen, är det med
vemod jag tänker derpå; en man, som hade kunnat uträtta så
ofantligt, tyckte jag, som hade makt och intelligens och förmåga
att genomdrifva saker, när han så behagade. Hvad har han
gjort? Jag har särskild anledning att sörja just derför, att jag
så mycket höll af honom. Det var grefve Alexander Armfelt.
De, som ur andra synpunkter framställt hans betydelsefulla
lef-nad. hafva haft lättare’ än jag. Jag har att betrakta honom i
hans förhållande till finska konsten och konstföreningen. Det
var så, att, när Langenskjöld icke hann utföra sitt utlofvade
värf, lian, som skulle inrätta en konstakademi inom två år, då
vände jag mig till ministerstatssekreteraren, som mer än en gång
hade godheten att beteckna mig med namn af vän. Vi veta
alla, hurudan man grefve Alexander Armfelt var. Uti Topelii
dram Efter femtio år“ heter det, då ls36 gamle baron
Magnus-Drakenhjelm uppgafandan: _Ett tidehvarf, som flyr". Etttidehvarf
flydde icke med Drakenhjelm, men en skickligt diktad representant
af det gustavianska tidehvarfvet; detta hade vandrat för längesedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/5/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free