Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men det var något så humant också, såsom en stor bildning
alltid skänker åt store män. Det var norrmannen Tidemand.
Tio år derefter, ungefär vid tiden för den stora expositionen i
Stockholm, der han hade samlat all sin styrka, fick jag först
begrepp om, hvarför han anslagit mig så mycket, sådan han
visat sig i Dässeldorf. Det var förunderliga skapelser, hans
snille danat! När man såg hans ^Fanatiker" väcktes tanken
ovilkorligen på den störste menniskotecknare, som funnits,
Shakespeare, och när man såg hans ttBjömskytt", häpnade man
öfver, huru mycken poesi kunde inläggas i denna gr3Tmma
situation. Och dessa intryck kompletterades af hans öfriga verk.
Rörande var att skåda det stora arbete, i hvilket Norges andre
store mästare hade förenat sig med denne. Gude hade målat
den stora naturen, och Tidemand hade bidragit broderligt till
att illustrera denna med sina skapelser.
Jag hade den äran att på den tiden träffa Sveriges
konst-älskande konung, och när det blef tal om denna tafla, yttrade
jag min förvåning deröfver, att Norge kunnat åstadkomma så
mäktiga ting som båda dessa mästare. Men konungen sade helt
mildt: ,jag tror Norge har ganska litet bidragit till deras
utveckling.71 I vissa hänseenden kunde han hafva rätt, i synnerhet
i hvad som gällde det tekniska, men Norge hade ändå bidragit
till dessa sina söners storhet, då det gifvit sådana sinnen, sådana
själar uti deras personligheter, då det låtit dem ärfva det norska
folkets stora lynne och uppstält för dem den norska naturens
lika stora eller ännu större karakter, så att i så måtto hade
Norge ändå gjort bra mycket för Tidemand och Gude.
Sedermera, när vår Karl Emanuel Jansson började
utveckla sig, slog mig den tanken: det der är ju en Tidemand
i finsk måtto, mildare såsom Finlands natur, mildare eller
annorlunda, åtminstone öfverenstnmmande med det finska folkets lynne.
Men han skördades bort vid den tid. då vanligtvis artistiska
anlag först begynna göra sig gällande. Hans arbete var då
redan slutadt. Men man måste medgifva, att just den förmåga att
karakterisera och att ingjuta i det obetydliga en högre betydelse,
som finnes hos Jansson, påminner om Tidemand. Den milda hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
