Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låta försoningen i detalj utbreda sig öfver händelserna: den måste
framträda koncentrerad. Obestridligen är det hans rätt att
koncentrera det i historien öfver en oöfverskådlig yta utbredda.
3len denna sin rätt bör skalden dock med varsamhet begagna,
och den diktande poesin har ofta svårt försyndat sig gonom
förbättringar på historien.
Så har den i Tysklands literatur väl kände och
verksamme R. Prutz svårt att inskränka sina bemödanden att
upp-hjelpa historiens delabrerade affärer, hvilket t. ex. föranledt
honom att förskaffa åt konnetablen af Bourbon en mera tragisk
ändalykt än i verkligheten blef honom beskärd. Af historien
känner man, att denne man, som brutit med sin monark, sitt
fädernesland och sin tro, med allt, hvad menniskor akta heligt,
slutligen sjelf sönderbröts mot det eviga Roms murar. Ett stort
slut — men som ej tillfredsställer R. Prutz. Han finner
lämpligare att låta honom långsamt aftyna af gift — en svit af en
gammal kärleksintrig. Och detta gör den beskedliga tysken i
naivaste välmening i verlden!
Ett manér, som ej på aflägsnaste vis har något tycke af
denna den beskedliga tyskens korrekturläsning af historien, är
det, som gör dikten till en nemesis, som kastar ned många
stolta figurer, hvilka historien ställer högst upp på ärans
svindlande höjder. Denna uppfattning af historien tillhör de flesta
af koryféerna i det moderna franska dramat, bland hvilka må
nämnas Alex. Dumas, och främst af alla Victor Hugo.
Med dristig hand har den sistnämnde i aLe Boi s’amusén
störtat från sin höjd en af de stoltaste personer, Frankrikes
historia har att uppvisa, den ridderlige Frans I. Man har ofta
kallat denna den moderna franska skolans behandling af
menni-skan en anatomisk dissektion, och denna jemförelse kan hafva
sin sanning ej blott med afseende å den mindre estetiska
åskådning, dess förfaringssätt erbjuder, utan äfven af det gagn,
hvilket vetenskapen och konsten kan skörda af detta fördjupande i
forskningen af menniskan. Måhända skall framtidens dramatiska
poesi draga nytta af dessa förarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
