Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och detta gäller äfven om de enda produkter af fri konjj
hvilka mäkta bryta sig väg midt bland den förstöring, som
nöden och härjningar dragit öfver folken. Skaldeqväden blanda
sig ej sällan med de suckar, dem brist och betryck frampressat 1
liksom sånger höras vid bivuaken, mellan det rosslande, som
steg upp från de döende på gårdagens slagfält, och det, som
skall förnimmas på morgondagens. Men folksångerna, så länge j
de ännu äro det i ordets egentligaste bemärkelse, kunna blott]
lefva, så länge folket lefver sjelft för att sjunga dem. Nä
folket bortsopats ifrån de lefvandes antal, qvarstanna ej
sångerna mera ens såsom sörjande ruiner, medan de flesta ö
konsters alstringskraft lemnar åtminstone sådana efter sig
såsom vederhäftiga vittnen inför efterverlden om den styrka, som ’
i den förgångna kraften lefvat. Och efterverlden uppsöker dessa |
grushöljda spår med all den ömhet, om ock blandad med
be-klämniug. hvarmed lifvet står invid det, som aldrig mer kan ,
glädjas åt lifvets dager. Eu torso af en sönderbruten gudabild,
hvilken drages fram till dagsljuset ur sin tvåtusenåriga grafy ]
helsas af menniskorna med större intresse än stoden, glänsande !
af marmorskimmer i nutidens ypperste bildhuggares atelier. Och i
vid hvarje sådant nytt underjordiskt fynd växer vördnaden ny ’
för de nationer, hvilka, medan tiden ännu tillhörde dem, för?]
stodo handla så, att de outplånligt intryckt sina fjät i historien J
och derjemte strött omkring sig minnesmärken af sin förmåg
att kunna göra något mer än blott nödtorftigt värja det armaj
lifvet. Ty, man säge hvad man vill, är det dock visst, att
blott de nationer, hvilka röjt en mäktig lifskraft i handling, I
äro äfven de, som i konstens fria verld alstrat det oöfverträffeli-T
gaste. När det en gång i verldshistoricn inträffade, att de lif- ]
fullaste nationer, som någonsin rört sig på verldsteatern, grekerna
och romarene, fösenade sina andars produktiva förmåga: då:
åstadkommos verk, hvilka, ehuru visserligen närmast ämnade att
adla stundens högre njutningsbegär eller att förhärliga dess
segerära och storhet, likväl ännu, ehuru ej blott den stunden, I
utan äfven otaliga andra längesedan äro förbi, slå hvarje menni-1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
