- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 5. Literatur-historiska och blandade arbeten. Tredje delen /
303

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jnärksamhet i anspråk, svårligen funnit anledning att skåda
dagens ljus, ifall Aristoteles, ehuru landsman med falangen, redan
hade förstått att uppställa sina läror om det sköna och konsten
i analogi med ett preussiskt regementes linieräta leder, eller

— hvilket vill säga ungefär detsamma — såsom Vischer sina
estetiska paragrafer.

Redan genom sin nyss antydda, äkta grekiska fallenhet
och förmåga att utvidga sitt område medels planteringen af nya
kolonier på aflägsnare kuster, har den peripatetiska filosofin
under tidernas lopp gjort fullt skäl för sitt namn. Men äfven
genast från begynnelsen var det så. Dess utgångspunkt var ju
Stagira. Huru kunde filosofi, huru isynnerhet en öfvermäktig,
verldseröfrande filosofi komma från Stagira? Svaret ligger i
vetandets, bildningens omotståndligt expansiva kraft, som ej
tröttnar att åt sig rödja ny mark, hvarifrån äfven de äldre
kunna upphemta nya näringsämnen åt sin borttynande
lifsverk-samhet, men framför allt likväl egnade att sjelfva utgöra
medelpunkter för allt längre utdragna radier. Stagira sjelf påminner
oss för öfrigt mer än mången annan ort, der en väldig
civilisationens fackla blifvit upptänd midt i djupaste mörkret af dittills
rådande natt, om den oberäkneliga nyckfullhet, hvarmed
bildningens tändande gnistor kastas omkring, liksom den vegetabiliska
växtlighetens frön af vexlande väders lek. Kalcidices halfö,
hvilken lik Poseidons treudd stuckit sig ut i det Egeiska liafvet,
har ej endast derigenom, att den gaf fotfäste åt Aristoteles vagga,
råkat bli en bland de starkaste yttre hörnastenarne, hvarpå det
menskliga snillet höjt sig upp. Derigenom att Potidea, lika
obskurt som Stagira, äfvenledes hade fått sin grundval bland
dess klippor, föranledde Kalcidice händelsevis, fastän med
barbarisk viljelöshet, uppkomsten af den antika bildningens högsta
historiska mästarverk, då det åt Tukydides beredde landsflyktens
allvarliga ro att återställa för sin andes ögon alla de vexlande
öden, till hvilka hans lekamliga blick varit vittne.

Vanmäktiga skulle likväl ej blott Stagira och Potidea, utan
hela Macedonien, ej ens Alexander undantagen, varit att
åstadkomma någonting o förgängligt härligt, ifall ej öfver de mörka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/5/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free