Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den moderna dramatiska poesin. Och jag har sannolikt
framkastat mången gång ännu osannolikare hypoteser än den,
att spår af en och annan väckelse från livad i den tiden
kom till tals, röjer sig äfven på de blad, hvilka i dag ligga
utsatta för den offentliga granskningens väderilar. Möjligen
komma dervid att uppdagas misstag, hvilkas rot sträcker sig
ända till den grund, som af mina forna föreläsningar blifvit lagd,
ehuru tiden utplånat dem långt för detta från mina vexlande
åhörares minne, och jag ej ens sjelf nu mera af dem bevarar
ett troget medvetande, så viss jag än mente mig vara i den
tiden om de då uttalade åsigternas pålitlighet. Men så föga jag
än är van att undandraga mig ansvaret för begångna misstag,
anser jag mig i detta fall icke förpligtad att ikläda mig ett
sådant. Ty under hela mitt långa och skiftande lärarekall har
jag oafbrutet uppställt ej blott för mig sjelf utan för mina lär- ;
jungar såsom norm skriftens djupsinniga maning: pröfver allting
och behållen det bästa! Jag vågar tro, att jag åtminstone i
det hänseendet kan mäta mig med de bäste lärare hvar som
helst, att det despotiska jurare in verba magistri aldrig fått
någon plats bland mitt lärareprograms trosartiklar. — —
Jag tillträdde mitt embete såsom professor i den nyare
literaturen med ett föredrag angående det historiska dramate
rättigheter och skyldigheter i sitt förhållande till historien
sjelf. Af förekommen yttre anledning utbeder jag mig att vid
denna slutakt af mina till nämnda profession hörande funktioner
få framlägga några anmärkningar om samma dramas ställning
till den historiska folkvisan. Jag begagnar med bestämd afsigt
ordet folkvisa för att beteckna den trånga gräns, jag anser
mig vid detta tillfälle böra draga kring min betraktelse; en
gräns, som helt och hållet utesluter den episka poesin i
egentligare mening, framför allt den homeridiska från omfånget af
denna flyktiga revy.
— En yttre anledning till ifrågavarande ämnes skärskådande
antyddes. Denna förefinnes i sorgespelet ,,Marsk Stig71 af C.
Hauch, hvaraf en bearbetning för vår inhemska scen nyligen
gick öfver tiljorna. Det säges, att man från vissa håll väntat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
