Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning icke allena till att åstadkomma en rikare utvecklad
organisation af högskolorna. Hypotesen kan väl tyckas djerf; men
man kunde dock påstå, att just nordens fattigdom, som, der den
ej varit nog obarmkertig att undertrycka all utveckling hos
individen, ofta nog härdat och framdrifvit denne till de
kraftigaste ansträngningar, gjort sitt till att rikhaltigare utbilda
uni-versiteterna. Det är otroligt, åt liuru mångfaldiga olikartade
ting sämjan bereder rum i samma boning uti nejder, der man
ej bar råd att bygga tre hyddor.
Huru helst härmed må förhålla sig, säkert är dock det,
att lärdomsämnenas tillbakaträngning inom isolerade
specialinsti-tuter aldrig medverkat till att utestänga trångbröstad ensidighet,
vidgad endast af uppblåst sjelfbelåtenhet. Husvarm såsom i ett
fädernehem är dessutom derstädes en bäsk och bitter
ofördragsamhet, som ej förstår att förlikas med olika meningar och
andras värde. Äfven inom kunskapens verld är rifningen,
konflikten mellan skiljaktiga åsigter, läror, systemer oundgängeligen
nödvändig till att alstra den bildning, som förmår göra sig klar
reda för sitt eget innehåll och för billigheten af äfven motsatta
meningars anspråk att få lefva och vinna erkännande. Den
be-dröfligt ryktbara Sorbonne, utsatt för välförtjent hån allt ifrån
den tid, då den verldsbegabbande jätten i qvickhet, Rabelais, i
förbigående omnämnde: le lac punais (le Sorbonne, ända till
dess, att hon vred sig i dödsångest under gisslet af det
ader-tonde århundradets mördande sarkasmer, är det mest slående
bevis derpå, att det icke heller för någon vetenskap är godt
att lefva allena.
Det röjer sträng logisk följdriktighet, att samma statuter,
som upphäfde den filosofiska fakultetens enhetsprincip, äfven
inlade protest emot den naturliga enhet, hvilken låg till grund
för de akademiska nationernas, med universiternas egen
uppkomst i alla länder jemnåriga daning. I skygd af denna
association, omfattande alla såväl äldre som yngre vetenskapernas
lärare och lärjungar, hvilkas vagga stått i samma landsändar,
egde på en gång en stor mångfaldighet rum jemte en icke
mindre afgjord ensidighet. Deri förefanns ett landskaps ymnig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
