Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het på skiljaktiga produkter, vyer, lefvande varelser. Alla
vetenskapsgrenar kringströdde der sina befruktande frön till den
olika odlade jordmånen: ty allt menskligt vetande hade inom
hvarje bland universitetets nationer uppställt sina målsmän och
representanter. Detta var nationsinrättningens vackra, friska,
verkeligen nniversela sida, som evinnerligt förtjenar att
erkännas och bebjertas. Men ensidigheten låg likväl nära, ehuru den
röjde sig åt ett helt annat håll; hon alstrades möjligen till
någon del af den belåtenhet, hvaraf allt inom sig komplett så
lätt sväller; desto lättare kanske ju trängre gränsor innesluta
en dylik känsla af fullhet. Man tänke sig ett landskap, som
redan ensamt skulle vilja göra sig gällande i egenskap och
betydelse af ett helt land, och man skall lätt inse det betänkliga,
som äfven fanns i denna sönderstyckning af den akademiska
republiken i en mängd små stater uti staten. Det var ett
Tyskland i minsta möjliga format. Ingenstädes kunde dock
förde-larne af en sådan styckning i landsmanskaper synas mera
problematiska än i ett land, redan af naturen tusenfaldigt
sönderskuret, och der luften mångenstädes var det enda
kommunikationsmedlet mellan menniskor, slutna, inåtvända, tillbakadragna
på sig sjelfva redan genom deras lynne. Vrrkningarne af den
studerande ungdomens fördelning i flera, för hvarandra
främmande nationer uppenbarade sig tydligast hos österbottningarne,
desse med egendomligaste karalctersdrag stämplade, med
lifli-gaste sjelfkänsla utrustade bland Finlands söner.
Så långt den akademiska traditionen går, vet hon af den
stvfva isolering, hvari de ofta drogo sig tillbaka från kamrater,
hvilkas hemnejder ej sköljdes af Bottenviken. Ej sällan erkände
de knappt något annat landsmanskap än det, som inneslöts af
den österbottniska nationen. Det finnes antecknadt, att
öster-bottning, som plägat umgänge med asatakundenserrl, ansetts
hafva gjort sig förtjent af allvarlig näpst inom sitt eget
samfund. — Må det dock tillåtas den, som skrifver detta, att bland
sina egna akademiska minnen uppsöka ett af de vänligaste,
pekande på en nedbrytning af det inskränkande sättet att
uppfatta alla finnars inbördes ställning till hvarandra. Men ehuru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
