Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den bedrifna forskningen i naturens mysterier, hvilken
uppfostrade männer, spjernande med tankens alla krafter mot den
stela, andefattiga ortodoxins afbrutna udd och som togo i sitt
hägn filosofins första högre lifsvttringar uti vårt land, då dessa
lågo neder niira att förqväfvas under tryckningen af en teologi,
bittert fiendtlig emot allt hvad filosofi hette, sedan denna
upphört att gå hennes ärender i form af skolastik.
Vi hafva här antydt några omständigheter, tjenande till
bevis för en åsigt, hvars giltighet mången tager för afgjord utan
all bevisning, men som af andra kommer att ohjelpligt
bestridas, huru kraftiga argumenter än må till deras öfvert3rgande
anföras: den åsigten nämligen, att de vetenskiiper, hvilkas
skötande åligger den forna filosofiska fakultetens båda fragmenter
hvart för sig, icke utan synnerligt men för vårt lands framtida
kultur kunna lemnas i sitt nuvarande isolerade läge. Ej blott
mensklighetens stora kulturhistorie innehåller en fortsatt
demonstration om den drifvande kraft, som lösgöres genom de olika
strålars vexelverkan på hvarandra, i hvilka ljuset af
mennisko-andens vetande bryter sig mot tingen, såväl de för sinnena
fatt-liga, som de öfver dessas handgripliga påkänning höjda:
strålar, som alla i ett universitet böra finna sitt prisma. Afven
det finska universitetets mer än tvåhundraåriga lif genomför i
det hela taget, ehuru i förminskad skala, segrande samma
bevis-aing, om än från sammanhanget lösryckta omständigheter stundom
tyckas ådagalägga fulla motsatsen. Väl gripes bjertat af
be-klämning liksoni vid en spöksyn, då man varseblir en Petter
Bång, en Enevald Svenonius förfäkta obskurantismens intressen
med den ifver och ihärdighet, som man gerna ville uppsöka
blott såsom följeslagare åt kämparne för ljusets sak; och man
kan ej nog förundra sig deröfver, att dessa hemska gestalter
gifva sig en så rastlös möda att undertrycka andens alla
lifs-symptomer, endast för att vända efterverldens långa, af förakt
uppfyllda blick evinnerligen på deras dystra idrotter. Men
sådana återblickar befarade de icke och hade knappt handlat
annorlunda, äfven om de kunnat förutse, att deras mödors lön
skulle blifva en sådan. Ty också desse, som respekterade in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
