Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
A kadem inka inbjud n iiigsskri/Ur.
gar. Forskaren, af hvilket slag lian än må vara, står tili alla
orientaliska föremål ungefär i samma ställning, som
naturforskaren till ämnena för sina betraktelser eller som Mahomet till
berget. Förgäfves skulle han vänta, att de sjelfverksamt komme
gjuta sin andes skapande kraft. Svårligen har någon, allt sedan
Herodoti tider, bildat sig till stor kännare af orientaliska
förhållanden utan personlig beröring med Orienten; åtminstone
skulle detta ej lyckas för någon, som vore hänvisad blott till
källor, omedelbart härflutna från Orienten sjelf, medan så många
lärde män beredt sig och verlden djup insigt i Greklands
förhållanden, utan att hafva trampat Hellas klassiska jord eller
be-höft anlita andra hjelpmedel än dem, grekerne sjelfva
qvarlem-nat såsom monumenter på sina förtrampade grafvar.
Den akademiske lärare, som nu mera eger att föra de
österländska språkens talan vid universitetet ocli utan allt tvifvel
skall göra det till den fosterländska högskolans synnerliga
båtnad och heder, har haft den oskattbara lyckan att icke allenast
beträda den jord, hvarpå Europas första räddningsstrid mot
Österlandets invasion utkämpades, utan också den att känna
sig omsusad af de vindar, som komna från Orienten sätta i
svallning vågorna, hvari Leanders kärlek trotsade och fann döden.
Ett oöfverskådligt fält har vidgat sig för professor Lagus’
skarpsinnighet och outtrötteliga arbetsförmåga. Om man också nu
mera ej, såsom vid begynnelsen af detta århundrade, tilltror den
orientaliska literaturen en allt öfverträffande förträfflighet,
utgör väl äfven den ändock ett bland de vigtigaste momenterna i
menniskoandens skapelsehistoria. Men forskarenes blickar
tyckas likväl alla mer och mer vända sig åt de österländska
tungomålens organiska utveckling samt åt de jemförelser, dennas
fenomener framkalla, sedan man fått nog af de endast öfver
ytan halkande komparativa fria fantasierna, lekbollar, dem
be-hofvet att söka ett föreningsband, en enhet mellan disparata
företeelser, kastade ut åt menighetens öfver lärdomsgrannlåten
häpnande nyfikenhet. Äfven dessa Rudbeckiskt-Atlantiska an-
emot honom. Han måste ej blott ordna, utan äfven personligen
uppsöka dem. De erbjuda blott stoffet, hvaröfver han skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
