Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsendet. Sedau den första svenska skolordning fått sig en
plats inom den år 1571 utgifna kyrko-ordningen, liit regeringen
dervid i hufvudsaken bero ända till dess, att den första åt detta
ämne specielt egnade författning den 7 Angusti 1(>49 af
drottning Kristina dnderskrefs. *) Om denna skol-ordning kar en
man, på hvars ord man tryggt kan lita, sagt, att den är
^manlig, öfver allt på saken gående, fri från allt pedanteri, och
vittnande på en gång om statsmannen och lärarens blick.“ Också
hölls den oförändrad vid makt, tills den oroligt
verksammafrihetstiden71 1724 omformade samma ordning med så säker hand,
att densamma i Finland bibehöll sin gällande kraft ännn för
tvänne decennier sedan. Redan 1807 hade man likväl i Sverige
begynt lägga handen vid omtummandet af den gamla
skol-ord-ningen; och har man derstädes sedermera i denna manipulation
fortfarit med en ständigt växande fingerfärdighet, hvilken lemnar
långt efter sig allt, livad modern virtuositet på hvilket
instrument som helst förmått åstadkomma tills dato. Ett experiment
åt samma håll hos oss var den 1843 på den store Gustaf Adolfs
dödsdag utkomna skol-ordningen, som, ehuru länge påtänkt och
väntad, ingalunda väckte oblandade känslor af glildje hvarken
vid dess första framträdande eller derefter. Deri rådde en
småaktig ande af karghet mot skolan, som gjorde de åt
lärarene erbjudna fördelame så tvetydiga, att icke få bland desso
funno det mer än betänkligt att utbyta, hvad de redan egde,
mot den utlofvade qvasi förbättringen i deras betryckta
ekonomiska läge. På väckandet af skolans begär att emancipera sig
från en kyrka, hvilken ej mera förmådde eller ville beskära
henne tillbörligt hägn, arbetade denna ordning, då den
beröf-vade skolläraren samma dubbla tjensteårsberäkning, som
tidigare åldrar, djupt senterande den ovärderliga återtjenst, han
kunde göra kyrkan, hade tilldelat honom. Mer ä.n någonting
annat i denna förordning verkade likväl åt detta håll de, af
genomskinliga motiver föranledda reformerna med skolväsendet
*) År 1611 hade likväl presterskapet for egen räkning
utarbetat ett förslag till skolordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
