- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 5. Literatur-historiska och blandade arbeten. Tredje delen /
441

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skall hiipua öfver att förnimma, huru redan i morgon en ädel
täflan gifver sig luft under försäkringar, att en sak kommit till
tals, som är förtjent af de ihärdigaste, oegennyttigaste
ansträngningar. Särdeles högt skulle likväl dylika försäkringar icke böra
uppskattas. Väl är det obestridligt, att hvarje arbete och
arbetare äro sin lön värda. Men här är fråga om ett af de ting,
hvilkas rätta, högsta lön icke i reda penningar eller andra yttre
mynttecken kan och bör uppskattas. Gifves icke en innerlig
känsla deraf, att arbetaren utför ett verk, som sjelft bättre, än
men-niskorna det kunde förmå, prisar mästaren; att bäraren af saken
sträfvar till ett mål, hvilket sjelft upphöjdt höjer honom vida öfver
hvarje liten beräkning; får lians bemödande ej inifrån ett sådant
lif, att hvarje påstötning utifrån skall kännas snarare såsom
störande än franidrifvande; då är och förblir han ej stort bättre
än en skorrande malm och en sprucken bjellra, de der, huru
mycket väsen de må af sig göra, icke äro mera värda än den
braskande regnbäcken, om de ens äro värda så mycket. För
att kunna någonting verka inom menniskolifvets förhållanden
måste man börja med att känna verkningarne inom sitt eget
bröst. Ett bortdödt lijerta duger på sin höjd till balsamering
eller petrifikat.

Det skall utan tvifvel förundra mången att se så högt
upp-skattadt värfvet att arbeta för en obildad eller, såsom man helst
uttrycker sig, rå massas odling och förädling. Hvad skulle man
då säga, om man hörde en öppen bekännelse af den tron, att
det egentligen erfordras vida mer själsfinhet, ädelhet och sann
mensklig hyfsning till ett värdigt uppfyllande af kallet att
upptända det rätta ljuset bland dessa massor, som på nött stråt tåga
tanklöst fram i sitt ärfda mörker, än att briljera, jag säger ej
blott på en bal, utan ock såsom författare för ett publikum,
hvilket anser sig vara bildadt, men ändock ej gjort sig förtjent af
att räknas till non plus ultra inom en verkligt humaniserad
menslc-lighet? De samhällen höra visserligen lyckligtvis till undantagen,
der den rådande bildningsgraden finner det alldeles i sin
ordning, att bristen på vett går förtroligt hand i hand med ett ovett,
som är belåtnare med sig sjelft än det ädlaste snilledrag nå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/5/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free