Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss, att vi äro greker, hvilka voro karlar att uppnå det högsta
af sin tids civilisation med kännedom nästan endast af sitt
modersmål. Oaktadt all sin stolta sjelfkänsla trodde ju ej ens
ro-marene det språk, hvarpå dock lagar slcrefvos för verlden, ensamt
förslå såsom medel för den högsta hildnings uppnående. Och
sedan den tiden hafva dock åtskilliga språk, som då ännu icke
funnits till, arbetat sig upp till literatur af verldshistorisk betydelse.
Lika litet som jag kan anse okunnigheten i alla andra
språk utom finskan såsom det bästa kännetecknet för en långt
framskriden kommande civilisation här i landet, kan jag förlika
mig med en åsigt, som mäter förtjensterna hos de män, hvilka i
forna tider framstodo såsom det gryende ljusets, den börjande
bildningens banérförare, efter måttet af finska ord, de lärde
sig sjelfve eller föranledde andra att lära sig. Huru djupt skulle
ej de män, som ur intets natt framkallade det finska
universitetet, en Pehr Brahe, en Rothovius, mätte med den tumstocken
komma att stå under vissa nutidens magistrar i Jyväskylä! De
nämnde store männen — ja? menar naturligtvis ej de der
ma-gistrarne — drifne af en dispositio divina, hvars ledning de
följde, ville framkalla upplysning uti det mörka landet, och det
ju förr dess hellre. Derför, allenast derför, och ingalunda af hat
eller förakt för finska språket, satte de i första rummet såsom
bildningsmedel tvänne främmande språk. Hvad som
ögonskenli-gen bevisar, att dessa begagnades i den antydda afsigten och ej
för att kränka finnarnes modersmål, är den omständigheten, att
hvarken Brahe eller Rothovius ville låta sitt eget modersmål
spela förnämsta rollen vid undervisningen uti landets
lärdomssko-lor. Latinet, som var för dem åtminstone ett lika främmande
språk som finskan, om än de kände det bättre, fick allt
fort-faraude behålla hedersrummet. Huru litet fiendtlig Pehr Brahe
var emot finska språket, bevisar bland annat den synnerliga
ynnest, hvarnied han omfattade Johannes Cajanus, kanske den
störste mästaren i vårt modersmåls behandling, som tills dato funnits
till. Och magistrarne derborta böra taga det alldeles för
af-gjordt, att, om den store grefven ansett landets kultur säkrast
kunna befordras genom läroverk i Jyväskylä, han skulle föror-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>