Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dat ej blott en skola, utan en hei akademi för den orten. För
öfrigt borde det ej vara dem obekant, att Rothovius varmt
nitälskade för fulländningen af bibelns öfversättning till finskan,
hvarigenom han onekligen gagnade språket omätligt mycket mer
än alla de tal, som bittills i Jyväskylä blifvit hållna eller
framdeles komma att der hållas. — Detta sätt att väga store mäns
meriter om land och folk kar annars en märkvärdig analogi
med de gamle beotiernes metod att gå till doms med det
bärliga folket i Platää, som var så litet beotiskt som möjligt.
Såsom Thucydides i sin storartade framställning af
platäänsare-nes undergång förtäljer, uppmanades desse af de mot dem
bittert gramse thebanarene att låta sina domare veta, på hvilka
grunder de egentligen trodde sig hafva rätt att längre få lefva
på jorden. De till undergången vigde åberopade då med rörande
vältalighet allt, livad de hade gjort till hela Hellas’ frälsning,
medan de öfrige beotierne gjort alls ingenting eller till ocb med
skadat den gemensamma saken. Med berömvärdt tålamod
till-läto väl thebanerne sina antagonister tala till punkt: men när
de hunnit dit, underättades de på äkta beotiska, att det
alldeles icke var fråga om de der allmänt fosterländska meriterna,
om hvilka de pratat, utan endast derom, huruvida de kunde
bevisa sig hafva några specifika förtjenster om thebanerne sjelfve.
Kunde de det ej, så vore de ohjelpligen sålda. — Ej stort mindre
beotiskt förfar man i Jyväskylä med den finska kulturens
be-roer, för det att desse, stående på den dåvarande menskliga
bildningens liöjder, ej redan för några sekel tillbaka sågo det
finska folkets intressen ur samma Päjänesynpunkter, hvilka
omtöcknas nu för tiden af Jyväskylä-horisonten.
Jag har dröjt några ögonblick vid detta vidriga ämne af
tvänne skäl. Först ansåg jag det för min pligt att i det
allmänna vettets och förnuftets namn af alla krafter protestera mot
den råa uppfattningen af kulturhistoriska förhållanden, hvilken
funnit sin bistraste organ på en nyligen inrättad lärostol i
ofta-nämnda stad, men som äfven annorstädes icke saknar sina
för-fäktare, ehuru svårligen af samma grofva kaliber. För det andra
ville jag på det allra bestämdaste uttala den öfvertygelsen, att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
