Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Se desse ut, som bnre de träldomens brännmärken på sina
pannor?1* utropade jag, pekande på den ungdom, hvilken med
strålande blick lyssnade till mitt tal — samma ungdom, som
af nidvisan på Hasselbackeu dömdes att befolka det snart
inredda träldomsnästet*).
För öfrigt behöfde jag ej söka på den glada ungdomens
glänsande ilnne bekräftelsen af min tro, att den nesliga
slafteo-rin var ett lika tankefattigt som hjertlöst fantasispöke. Allt
sedan jag trädde ut från mitt hem, hade Nervänder, Runeberg,
Snellman m. fl. af detta lands ypperste framtidsmän utgjort
mina närmaste ungdomsvänner. Jag hade ifrån dess begynnelse
haft lyckan att tillhöra „Fredagssällskapet“. Det var ej i
sådant samqväm man utbildade sig till mottaglighet för läran
derom, att vårt land med stora steg höll på att sjunka ned till
ett näste för träldom.
Jag hade sedan i flere års tid varit i tillfälle att uti
länder, der snillrikt folk minst trifdes bland liklukten i
träldomens nästen, anställa komparativa studier. Och jag hade ej
den sorgen att finna skilnad mellan frihetskänslan hos dessa
länders ädlaste män och den känslan, som lifvade våre
ypperste.
Jag nämnde känslor ocb sätter accent på ordet. Hvad
ställningar och förhållanden beträffar, fanns här lika väl som
annorstädes åtskilligt, som icke rätt stod i harmoni med de
högstämda känslornas kraf.
Värst var ändock att, när vi ville lätta våra betryckta
hjertan, for censurens sax öfver utgjutelserna som repet öfver
hängd mans hals, så att lifvet fick sitta emellan. Den, som
skrifver detta, skref den tiden mycket mera än nu och fick
nästan mer än någon annan känna, huru den klippningen sved:
*) Det nu citerade passus och ett annat, hvari jag åberopade
den ostörda frihet, hvari då akademilärarene lemnailes i sina
katedrar, utelemnades händelsevis genom mitt eget förvållande, men tiil
miri grämelse, då talet trycktes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
