Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främlings äfven blott sannolika ord i saker, hvilka höra till
smakens ocb konstens område, vida mer på en bildad publiks
omdöme och öfvertjrgelse än en landsmans okullstötligaste
argumenter i dylika fall.
Vi finna oss således icke så litet stärkte genom det
handtag, vår opåräknade bundsförvandt behagat gifva oss. då hon
förfäktat åsigter, i hvilka vi till en del igenkänna våra egna.
Att hon, som vet ined sig sjelf, huru mycket ännu återstår för
henne att lära, äfven inser så väl som någon nödvändigheten
af inrättningar, i hvilka sceniska talanger kunde vinna sin
utbildning, förundrar oss alldeles icke. Deremot kunna vi icke
neka vår beundran åt hennes fördomsfrihet, hvilken tillåter henne
tillbörligen uppskatta Finlands skyldighet emot sig sjelft att
emancipera sig ifrån det parasitlif, dess teatraliska benrangel
hittills fört. Hon har, tyckes det oss, genom denna sin
observation, såsom man plägar säga, träffat hufvudet på spiken —
icke för att fastnagla den likkista, hvari Finlands sceniska lif
hittills legat skendödt, utan i uppsåt att deråt bereda en
möjlighet till uppståndelse ifrån de döda. Man har hittills föga
eller egentligen alls icke behjertat den nu antydda
omständigheten; och likväl är hon af den vigt, att man omöjligen kan
skilja tanken på teaterns framtid i Finland från tanken på
nödvändigheten att bygga denna framtid, fristående och oberoende,
på inhemsk, på finsk grund. Att evinnerligen äfven framdeles,
såsom hittills varit fallet, låta de finska teatrarnes inre existens
bero endast af utländska tillfälligheter, vore ej stort mindre
betänkligt än att placera teaterhusen, ämnade för Helsingfors
och Åbo, i Furusunds skärgård eller Stockholms djurgård. Så
sannolikt som det i sistnämnda fali vore, att ytterst få bland
de finska städernas invånare skulle blifva rätt hemmastadde i
de tempelgårdar för konsten, de likväl borde anse såsom sin
tillhörighet, så visst är det ock, att, så länge de hittills varande
sceniska förhållandena få ohejdadt hafva sin fortgång, icke många
af de skådespelare, hvilka för kortare eller längre tid låna sina
talanger åt hvad vi behaga anse såsom vår inhemska scen,
komma att betrakta Finland stort annorlunda än som ett Austra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
