Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla sig oberoende af de bland dagens nycker^ som ilro allra
fiendtligast mot ett verkligt konstsinnes oafvisliga anspråk.
Annorlunda är deremot förbållandet med de teatrar, hvilka bero
uteslutande af mängdens tycken, och som ej ega någon annan
frihet i val än att smickra och kittla dessa samt med all
tillbörlig devotion slafva under dem. Det låter otroligt, men
påstås likväl vara sannt att sjelfve Torsslow, öfvér hvars
besittning hvarje annan publik i hela Europa sannolikt skulle vara
lika stolt som förtjust, nödgas förslösa sin oerhörda talang på
toma väggar, när hans poetiska sinne förledt honom att
försynda sig emot klokhetens beräkningar derigenom, att han
uppträder i ett stycke, som blott har den sekundära förtjensten att
vara sannt poetiskt. Ty det skall vara kommet derhän, att
helt andra meriter än arbetets eget inre värde afgöra dess lycka
eller fall på scenen. Och om så är, har sannerligen den
sceniska konsten skridit nog långt mot branten af sin rapida
undergång.
Det är ur repertoarer, hopfösta under påtryckningen af
sä nedslående förhållanden, den finska allmänheten
hufvudsakli-gast haft att förvänta sin sceniska näring. Att en damm
blif-vit satt för inbrottet af åtminstone det mest fördorfbringande
onda, derför står hela landet i en stor oförgätlig skuld hos sina
publicisters eniga, hedervärda, sällan tröttnande protestationer.
Ett ringare mått af erfarenhet eger ofta en stor dristighet i
förmenanden till ersättning för sina brister. Intetdera har trutit
i våra tidningar, hvadan det någon gång kunnat liända, att de
i sina teaterkritiker en smula famlat i mörkret och fällt
omdömen, hvilka påminna om den blindes sakkännedom angående
färgerna.
Men den icke bortkonstlade naturliga takten för det
passande jemte det varma intresset för fäderneslandets välfärd hafva
dock ledt våra tidningsförfattare till samvetsgrann och allvarlig
strid emot de flesta på våra teaterbastioner framdragna pjeser,
hvilka hotat att skjuta fiendtliga grundskott emot sedligheten och
känslan för det sköna. Ja, de hafva gått så långt i
konseqven-sen af sina protester, att de högeligen ogillat den förderfliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
