- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 6. Literatur-historiska och blandade arbeten. Fjerde delen /
153

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfvertygelse, så säker om sitt innehåll, att den konsiderationslöst
söker göra sig gällande i gifna konkreta fall. Detta allmänt
giltiga resonnemang, hvars sanning ej torde kunna bestridas,
har herr Z. T. den ovänligheten att, medels ett hocus pocus,
till en del af sina läsares synnerliga förlustelse, neddraga —
in absurdum. Der jag med allvarligt sinne talat om „fullt
allvar’” i öfvertygelse och en „fast grund71 för denna, svänger han
sina ord så finurligt, att det ser ut, som ansåge jag (¿lergöken15
för den enda fasta grunden och dess läte såsom det enda rent
menskliga uttrycket för en på öfvertygelse hvilande
demonstration till försvar för estetiska intressen. Om herr Z. T.
verke-ligen hyser om mig en sådan tanke, så är det ett rätt betydligt
misstag; tror han det deremot ej, utan låtsar blott så. — då
är det ej mera ett misstag, utan någonting belt annat. I
hvil-ketdera fall som helst måste en säkrare grund för hans mening
än den, hvarpå han så vigilant rört sig, vara för honom endast
obeqväm. I förbigående må dock nämna«, att. ehuru alla
ofjäd-rade gökar i gemen äro mig högst obehagliga, älskar jag likväl
lergökarnes fäglalåt ännu mindre än de öfrigas af slägtet. Sjelfva
herr Westerdahl har ej förmått de rutin nan bringa mig på andra
tankar.

Men det subjektiva obehag, jag erfor vid dylika läten, är
dock allt för svagt att döfva den känsla af rättvisa, som drifvit
mig att låta rätt vederfaras ej blott de motiver, som föranledt
den så hårdt utdömda demonstrationen, utan ock, i allmänhet,
det uttryck, dessa gifvit sig. Ej ens den utländska auktoritet,
till hvilken herr Z. T. så segerviss vädjat för att imponera på
mitt omdöme, skulle förslå att förvisa mig till de fördömandes
läger, äfven om han alltid och allestädes yrkade, hvad herr
Z. T. tinner vara det enda lämpliga. Men det förhåller sig
ingalunda så. När herr Z. T. fordrat af mig, att jag [tborde
veta15, att en demonstration, sådan som den öfverklagade, tti
utlandets bättre teatrar besvaras af ropet „u la porteP begär han
af mig något, som mitt bättre vetande omöjligen så der
obetin-gadt kan medgifva. Slumpen har gjort, att jag råkar känna
förhållandet i alla de teatrar, der herr Z. T. varit i tillfälle att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/6/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free