Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ramlade snöpligen. „Suomi“, hunnet till sitt andra lefnadsår,
släpar sig fram under bördan af bestämd förlust.
Det bar för oss varit icke så litet vidrigt att dröja vid
dessa sist anförda föga literära detaljer. Men några rader
för-tjena de i alla fall, emedan de upplysa om förhållanden, om
hvilka de, som borde afhjelpa dem, troligen ej gjort sig någon
föreställning.*— Hvar man inser för öfrigt, hoppas vi, nogsamt,
att det ej är den ekonomiska större eller mindre balansen, som
utgör sakens melankoliska sida. Hvarje finsk författare, med
undantag af en enda, med bvilken en tillfällig fläkt af
benägenhet de senaste åren åstadkommit ett annat förhållande, är på
förhand beredd uppå att ställas i hästa fall på half sold,
så-vidt sådant beror af den fosterländska allmänheten. Och de
borde städse med tacksamhet erkänna äfven denna yttring af
sina landsmäns omtänksamma godhet, som troligen ännu i
lång-lig tid räddar dem undan frestelsen till de lumpnaste bland
literära motiver, hvilka berättas annorstädes sätta så många
pennor i rörelse — äfven uti annars ädla händer —
vinningslystnadens. — Vi anhålla, alt detta sista yttrande icke måtte tydas
annorlunda, än det är menadt. Vi tillhöra ej de puritaners
skock, hvilka hålla för, att en literatör nödvändigt bör vara
naken och arm — såsom denna sekt älskar att se det rum,
der den håller sin gudstjenst. Vi inse ej, hvarför en författare
icke kunde vara i besittning af samma privilegier, som sällan
frånkännas en dagakarl: den att med ära föda sig medels verk,
som äro något mera än hans — händers. Vi beundra visserligen
den vise Salomon Heines yttrande om sin genialiske brorson, då
han nämligen menade, att ifall vännen Heinrich hade lärt sig
någonting dugligt, så skulle han ej behöft vara författare.
Be-traktadt ur den israelitiska millionärens synpunkt röjer detta
yttrande den sublimaste belåtenhet med den honom sjelf
anvisade del af verksamhet i de menskliga förhållandena och
således med verldshändelsernas gilla gång. Men ändå förmå vi icke
fullt fatta, hvarför en, genom andens skapande verksamhet
vunnen nödtorftig lekamlig bergning vore lumpnare un ett genom
ögonblickets klyftiga vexelspekulationer eller medels ordentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
