Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missnöje, recensenten yttrar angående den patriotiska
anstrykning, Fleming fått i dikten. Men huru också härmed må
förhålla sig, så vore det för oss rent af omöjligt att föreställa oss
en krigare, som allt ifrån sin första ungdomstid ända till sitt
slut hade kämpat ibland eller framför sitt hemlands tappra
skaror, såsom en menniska utan all känsla för detta land, der hau
föddes och hade älskat, och det han hjeltemodigt hade
försvarat. Och äfven om det för oss varit möjligt att uppfatta
honom så utarmad på en slik känsla, hade det dock varit oss
lättare att afhålla oss ifrån att honom om skrifva en rad än att
dikta honom så förhärdad. Och lika litet var det för oss
görligt att i verkligheten eller dikten tänka oss Claes Flemings själ
slagen i lifegenskap under en sådan konungs vilja som
Sigismund. Aktade och ärade han ej konungamaktens idé ungefär af
de motiver, dem han utvecklar i dikten, så torde han för poesin
vara evinnerligt förlorad.
Hvad recensentens åsigt beträffar angående det sätt, hvarpå
Claes Fleming bordt ställa sin talan och uttrycka sig, så är
författaren teoretiskt fullkomligt ense derom med recensenten. Om
han skulle framställas såsom den kärfve, grofkornige grälmakare,
öfver hvilken så mången ibland hans samtida så bitterligen
härmades, borde också hans talesätt formuleras derefter. Såsom vi
ofvanför sökt visa, dela vi ej en sådan mening. Men vi
med-gifva gerna, att uti en dikt, der Fleming blefve anbragt endast
såsom sekundär person eller spaltfylluad — för att tala i
tidnings-stil — såsom t. ex. i det af recensenten citerade ganska svaga
stycket af Börjeson *), vore det ej synnerligen svårt att affärda
honom med några få toma, buttra glosor. Yi gå än längre i
våra medgifvanden. Det finnes ibland Claes Flemings ännu
ihåg-komna talesätt några af en så förunderlig uttrycksfullhet och som
så energiskt måla mannen, att troligen ingen poet i verlden skulle
mäkta göra många sådana efter. Till dessa glosor hör bland
annat den, hvarmed han inför allmogen kring Upsala begabbade
*) För arbetets första afdelning hysa vi deremot den djupaste
respekt. (Fört-s anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
