Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moda detta af anledningar, dem vi gå att nedanför närmare
motivera Det ligger ej i den naturliga ordningen, att uti en
nations literatur utarbetningar af biografier öfver enskilde män
skulle föregå framställningen af folkets allmännare historiska
förhållanden. Skall individen kunna framstå i någon större
betydenhet, måste hans betydelse fattas i sin relation till
någonting allmännare: staten, kyrkan, konsten, vetenskapen o. s. v.
Äfven om det vore tänkbart, att en stad kunde hålla sig uppe
med sin egen tyngd i det toma, erfordras det dock nödvändigt
för honom en lämplig omgifning, för att blicken måtte vinna en
måttstock för hans rätta höjd.
De flesta folkslags literatur har naturligtvis äfven
härutin-nan följt den naturliga gången. Biografen Plutarkus finner sin
tid först då vara kommen, när hans föregångares, tecknarenas
af de mera omfattande historiska situationerna, bästa tider i det
närmaste äro förbi. Och ju mera den stora historiska
häfda-teckningen bland romarena förlorar i omfång och djup, desto
mera begynner den enskilda lefvernes-beskrifningen att sticka
fram i tunna, ytliga spetsar. Ett likartadt förhållande röjer sig
i allmänhet äfven hos de moderna folkslagen. Blott hos
fransmännen, hvilka städse kännt ett så lifligt behof af att låta sin
individualitet gälla allt hvad den möjligen förmår gälla, kunde
man kanske vilja märka en motsatt procedyr. De med sitt värde
sjelfva så träget sysselsatta individerna hafva bland dem tidigt
likaväl i skrift som i handling gjort sig till medelpunkter, till
hvilka allt, som häudt, blifvit refereradt. Memoirenia, i hvilka
författarens egen person förnämligast framträder, äro i
Frankrike nära nog jemnåriga med den omfattande framställningen af
statens öden, af hvilken ensam den enskildes tillgöranden kunna
ställas i sin sanna dager ocb på sin rätta plats. Redan tidigt
sprider dock den subjektiva erfarenheten uti Frankrike ett stort
ljus öfver historiens objektiva sanning, såsom förhållandet t. ex.
är i den ädle Thnani förträffliga Historia sui temporis.
Det är högst besynnerligt, men icke dess mindre sannt,
att de anspråkslösa finnarne ej blott kunna täfla med de
stormodiga fransmännen i den egenskapen, alt lefvernesbeskrifningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
