Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ändock i betydligt förädlad gestalt, profeten Samuel
fram-ställes såsom en inkarnation af den judiska teokratins
hierarkiska princip och Saul såsom hans motkämpe nära nog i
proto-protestantisk anda. Redan vid första påseende syntes mig
Fi-schers uppfattning och framställning af både konflikter och de
kämpande personligheterna såsom eu förflyttning på israelitisk
grund af den romerska hierarkins strid på lif och död med de
store Hohenstaufferne, framför allt den härlige kejsar Fredrik
den andre. Också har samma poet sedermera fortsatt denna sin
bataljmålning genom att låta nämnde höga hjeltegestalt framstå
för egen räkning i striden.
Man må döma, huru man behagar om den anakronistiska
tendensen i Fischers drama: visst är åtminstone, att han lyckats
bereda det hela en sammanhållande kraft, som ej tillåter
detaljerna att på må få splittrade från hvarandra framstå, allt som
det passar eller icke passar sig. Man ser i detta liksom i
skådespelets öfriga beskaffenhet, att poeten fått utveckla sig och
lefva i en bildningsatraosfer, der kulturens sakförare icke
uppfatta såsom sin bestämmelse att undanrycka medlen för scenens
fortbestånd, och der man blyges att vilja räknas bland de
bildades antal, då man ej är i besittning ens af en nödtoftig
kännedom om sitt lands literatur. Måhända vore det vågadt, om
man påstod, att Törneroos skulle, född och nppfödd i Schillers
födelsebygd, utbildat sig till en oklanderlig dramatisk poet; men
hvad jag är viss om, är det, att om han egnat sin talang åt
dramat, skulle det under do förutsatta förhållandena varit för
honom den lättaste sak i verlden att undvika de flesta bland
de misstag, jag nu haft den sorgen att påpeka i hans ,,Saul“.
Det sannolikare är väl ändock, att han, lyssnande till
maningen af sin vackra förmåga att försmälta språkets alla
hårdheter till välljud och af sin milda lyriska känslostämning, försökt
sin poetiska lycka på skaldiska områden, der framgången redan
på halfva vägen gick hans sträfvanden till mötes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
