Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle medföra ringa båtnad, öfver allt och kanske ej minst ho3
oss för de bildade klasserna icke äro så alldeles ringa. Det
är således godt, att språkskilnaden betingar sig en destillering,
som annars vore otänkbar, af de förskämda elementerna, innan
de hinna sippra nedåt. Sådant utesluter emellertid ingalunda
en helsosam vexelverkan mellan de olika polerna, hvilka
ömsesidigt attachera hvarandra. Denna vexelverkan måste blifva så
mycket mera välgörande, så länge det finska presterskapet
såsom hittills utför sitt medlarevärf, böjande sitt hufvud djupt för
kunskap och bildning, men ännu djupare likväl för dessas
innersta rot och högsta fulländning: för det religiösa elementet i
menniskolifvet. En anmärkning tillåta vi oss ännu angående
ifrågavarande ämne, huru illa den än må låta i någras öron.
Skall någoidera af de språk, som nu lefver såsom modersmål
på den finska nationens tunga, dö bort derpå, så vore det
oän-deligen sorgligare, ifall den qväll skulle öfver oss mörkna, då
ingen tunga mera böjer sig i hyddorna till något finskt ljud, ån
om intet svenskt mera skulle förnimmas i våra salar. Ty
under erkännade af det myckna, som återströramat till folket från
dem, hvilkas bildniugs lifselemeut det svenska språket varit, tro
vi likviil, att dessa nu mera hafva mera att hoppas af dem, för !
hvilka detta är och förblir ett främmande, än dessa senare af
de förstnämnde.
Bland så många andra trängde sig äfven dessa
betraktelser på åskådarn vid anblicken af det i Borgå församlade
presterskapet. Och när den ifrån en kristeligare tid än vår ärfda
härliga psalmen: veni sancte spiritus! vid sammankomstens
öppnande vackert uppstämdes, greps hvart enda hjerta djupt af
käuslan deraf, att en vigtig stund var för handen.
Det till föremål för disputationsakten bestämda ämnet var
det allvarligaste, som gifvas kunde. Teserna afhandlade
kyrkans lära: d • Morte. Hufvudämnet för de öfriga diskussionerna l
stod dermed i nära sammanhang; äfven det varierade på ett
tema ej allt för mycket yngre än menniskoslägtet sjelft: il faut
mourir, cher frère; oui, cher frère, il faut mourir! Det
angick nämligen organisationen af en enkc- och pupillkassa för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
