Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som slutar stycket. Horatio säger sig vara en gammal romare
och anser sig derför ej böra öfverlefva sin åt döden hemfallne
vän. Men denne beder sin romerska kund bevisa honom den
vänskapstjensten att blifva vid lif för att kunna förtälja den
osälle prinsens lefnadssaga. Så skeppsbruten än Sprengtporten
låg i Tavastehus, kände han likväl, då han ej mera fick
fortsätta att göra sin lefnadssaga, behof att framställa, huru han
sjelf uppfattade dess förlopp. Stadens kyrkoherde, en intelligent
man, beredde den sjuke tillfälle att lätta sitt bittert sårade hjerta.
Det är bufvudsaken af detta refererade colloquium
fa-miliare, som här efter nära 70 års skriftligen meddelas.
Den nyss så mäktige, nu så åsidosatte statsmannen
önskade — naturligtvis sjelfmant — inviga sin gäst i mysterierna
af den väderilning i gunstens insjö, som så plötsligt kastat
honom öfver bord. Sprengtportens ord föllo sig sålunda: aJag
förlitade mig på kejsaren; Barclay litade på Araktschejeflf.
Kejsaren var god; jag föll“.
Den störtades fina sätt att karaktärisera sin beskyddares
vankelmod, öfverraskar kanske ej så mycket; men desto mera
häpnar man deröfver, att en så dristig revolutionsman så lätt
låter bryta ned sin tro på framtiden af en kejsares godhet.
Men när man till närmare sjuttio år burit lifvets allt mera
förtyngda börda, har man måhända rätt att låta efterverlden dela
med sig något af de bekymmer, för hvilka man ej ännu helt
och hållet dukat under.
Slitande sig lös från den tankegång, som senast hållit hans
sinne bundet vid den närvarande stunden, fördjupade han sig
plötsligt uti hågkomster af det förflutna och vändande sig till
prestmannen sporde han: ahvad menade ni om anledningen, som
förmådde mig att öfvergifva Finland?15 Interlokatören svarade:
uJag var för ung ännu då att derom göra mig bestämd
föreställning71 — han var född 1763 — amen vid mognare ålder har jag
trott, att herr generalen redan vid den tiden hvälfde planer att
verkställa den förändring i vårt lands ställning, hvartill ni
sedermera så väsendtligen bidragit71. — aJa, deri har ni rätt71,
utbrast Sprengtporten. „Önskan att befria Finland från Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
