- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 6. Literatur-historiska och blandade arbeten. Fjerde delen /
489

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan dessa allmänna grundsatser tycktes gillade, beslöt
man att med varm förtröstan till fosterlandets ofta visade
deltagande för sin högskolas angelägenheter vädja till dessa
sympatier. De ungdomligast djerfvaste förhoppningarne fördristade
sig flyga ända så högt, att de talade om hela tiotusental rubel,
som under förloppet af ett år möjligen skalle skördas på dessa
känslors bördiga fält. Mången och bland dem äfven
undertecknad befarade dock, att denna summa borde läggas till de
räkningar, som upptaga utgifterna för de nyssnämnda spanska
slotten. Men ett ädelt, folks ädlaste känslor äro dock mer än
någonting annat i denna verld inkommensurabla storheter, vid
beräknande af hvilkas produkter den hvardagliga kalkylen
lyckligtvis ofta nog kommer till korta. Aldrig har likväl någon
menniska kännt större tillfredsställelse deröfver att hon fått rätt
i sina uträkningar, än jag öfver min missräkning. Finlands
män, qvinnor och barn hafva på vida mindre än ett år för det
ideala ändamålet, som betecknas med namnet: studenthuset,
sammanskjutit nära dubbelt så mycket, som sjelfva det
dristigaste hopp ej utan tvekan nämnde, när det för första gången
blef fråga om denna vänskänk. Med vördnadsfull tacksamhet
höjer sig väl mångens hjerta för denna sitt fattiga folks
storsinnade gifmildket. Men andra utsträcka dock pockande sina
händer åt det, förmenande: „det är ett stort misstag, om du
inbiller dig så snart hafva sluppit oss, när du en gång bitit på
den kroken. Åtminstone ännu ett tiotal år får du väl lof att
lösa på pungremmarne för samma ändamål. Det tillkommer ej
dig att resonnera om sättet, huru vi på bästa vis må använda
dina fyrkar. Det der förstå vi oss bättre på än du. Maksa
pois plakkarista! Endast det är din sak“.

I så uppriktiga ordalag formuleras visserligen icke
uppmaningen till en fortfarande obegränsad kontribution. Det vet
jag nog lika väl som någon annan. Men grundmeningen är dock
sådan, der man tillåter sig påstå, att finska folket oaktadt alla
sina ansträngningar, all sin slösande välvilja, ingalunda förmått
åstadkomma möjligheten af ett något så när menskligt
studenthus, utan endast tillstymmelsen till en liten — „sytningsstuga“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/6/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free