Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgrundens. Man ryste eller gladde sig ilsket, då det förljöds,
att drottningen, hänförd af den poetiska lockelse, som låg uti
det vågade företaget, hade, bortklippande det långa släpet af
en efterhängsen svit, under sydligt Ijnfva månskensqvällar
sväf-vat omkring uti bosquéerna af Versailles’ park, detta
mästerstycke, framtrolladt af Lenötres skapande snille. Men
bestörtningen eller skadeglädjen kände inga gränser mer, sedan det
konstaterat sig, att hon, sjelfva Hans allra kristligaste Majestäts,
kyrkans förstfödde sons gemål, drottningen af Frankrike och
Navarra uppträdt uppå sin privat-teater i Trianon uti
lättsinniga subrettroler. Så skändeliga nidvisor, som t. ex. „le lever
de VAurore“, ansågos knappt tillräckliga att hämna
mensklig-heten för sålunda liden kränkning i dess oeftergifligaste
fordringar att föregås med högtidliga exempel utaf samtidens
furstinnor, när det gällde helgden af ett pedantiskt ceremoniväsende.
Men Marie Antoinette var af ödet bestämd att, redan
innan hon uppträdde uti sista akten af sitt lifs sorgespel, utföra
en bufvudrol uti ett stycke, kvilket den djerfvaste inbillning
svårligen kunde dikta mera fantastiskt, mera uppfyldt af de mest
vågade osannolikheter. Och dock äger det i hufvudsaken en
bedröflig sannings hela brutala verklighet, ehuru öfver en eller
annan detalj ovisshetens slöja ännu sväfvar oupplyftad, och
sannolikt för alltid kommer att sväfva deröfver.
„Den dag skall en gång komma“, förespådde
Beaumarchais hädiskt, ,,då mitt stycke skall spelas under sjelfva Notre
Dames tempelhvalf“. Den pjes, hvarom han förkunnade sådant,
var det nu mera verldsbekanta „Figaros bröllop“. För de djerfva
häntydningars skull, stycket innehöll på åtskilliga förhållanden,
hvilkas antastande syntes betänkligt, ville den förståndige
Ludvig XVI undanrycka detsamma från teatern och de tusendes
otålighet, som obekymrade derom, att dess verkningar skulle
falla neder öfver deras egna hufvuden, hungrade efter fröjden
att se sig sjelfve persiflerade, ehuru på spansk grund och
botten. Man lyckades inbilla den godtrogno konungen, hvilken
ansåg en slik fräckhet omöjlig, att de betänkligaste ställen blifvit
bortskurna, och — utströk ändock icke en enda rad. Stycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
