Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vikarie Georgel en biljett, hvari han ålade denne att förstöra
hela sin korrespondens. Och i den rök, hvari denna dyrbara
kollektion, sannolikt gömmande i sitt förtrogna sköte så
mången varm bjertats utgjutelse af olika slag, uppgick, försvann
äf-ven för eviga tider vissheten om flere detaljer angående den sak,
som vållat kardinalens ofärd, hvarefter en af lidelt
kunskapsbe-gär lifvad efterverld med skäl hungrar. Och iin mindre stod en
sådan visshet att vinna för den domstol, som på hög befallning
genast lade sin hand öfver den skandalösa affären.
Som en stormil flög ryktet om alla dessa förunderliga ting
genom det häpnande Europa. Men största sensation, det djupast
gripande intresse för eller emot deltagarene deri väckte
naturligtvis saken i kardinalens närmaste omgifning. Och denna var
sannerligen ej den trängsta krets, som slöt sig kring en
enskild man i någon verldsdel. Med närmare eller fjermare band
var kardinal de Roban fästad vid allt, hvari Frankrikes ära
eller blygd under sekel varit personifieradt. Sjclfve den så kallade
store Condés — han, som icke stort mer än tjuguårig vid
Ro-croi inskref med spanskt blod sitt namn i häfdernas eviga
minnesbok och sedermera vid mognare år lika oförgängligt inristade
sin vanära på den afvoga sköld, han mot sitt fädernesland
burit — sjelfve denne Condés ättling, Louis Josephe, hade varit
förmäld med en prinsessa af de Rohan-Soubise, ehuru bon
redan 1760 aflidit. Nästan hela Frankrikes högre adel ansåg sig
förnärmad i en Rohans person. Frankrikes högre presterskap
hade redan, såsom till största delen hörande till landets första
familjer, af detta skäl anledning till bittert missnöje. Dertill
kom hos prelaterne intressen om möjligt ännu oeftergifligare än
de nämnda: nämligen kyrkans eller rättare sagdt det klerikala
stånds-intresset. Till råga på kardinalens egna missöden
träffades han äfven af en åskvigg från det eviga Rom. Den såväl
utaf personlig som hierarkisk fåfänga uppblåste Angelo Braschi,
såsom påfve genom nedslående missöden sorgligt beryktad under
namn af Pius VI, braskade häftigt åstad, i det han lät förkunna
kardinalen suspension på ett halfc år, emedan denne hänskjutit
sin sak till verldslig domstols pröfning. Mindre stötar hade väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
