Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIvi står mannen der med sänkta blickar?
Hvad uppsöker denna tår, han skickar,
Gubben lutad ned mot hedens sand?
O! en tjäder, fallen ifrån vingar,
Hvarpå stolt och flyktig du dig svingar,
Då du fläktar bort zefyrens anda.
Som flög till oss i ditt morgonland.
Som en grafsten, der du ej vill stanna,
Står erfarenhetens mulna panna,
Skrifven full af tidens tunga hand.
Lik en griftsång ljuder snart den lära,
Som vi drömt om storhet, lycka, ära,
Ur besvikna hoppets jättekummel,
Då vi stappla invid grafvens rand.
Allt kan årens stormil undanrycka,
Dödfödd kasta hvarje väntad lycka
För den trötte kämpens fötter ned:
Ett den sist af allt likväl skall taga:
All är striden, när den huhnit jaga
Minnets vällust, doft från dina vårar,
Ungdom ! ur vårt bröst, som fåfängt stred.
Tillfällighetsdikt en sommarafton.
Se! vid målet af sin Eriksgata,
Hunnen till sitt rikes gränser, solen
Stigit opp på fjällarne vid polen,
Och till nejder, dem hon tycktes hata,
Skådar nu med älskarns tjusta blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>