Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som töcknet görs till intet al (len makt.
Hvars morgonskimraer byter detta till
En sky, den purpur, guld och azurblå
1 täflan smycka under strålars krona.
Men kungligt lönad jag mig trodde dock
För allt, livad känslans rikedom på henne
Förslöst, när jag såg henne uti skimret,
Som var min kärleks verk, när jag förnam
I hennes blick musiken af det cclio,
Som bar ett gensvar ifrån hennes barm.
Så trodde jag. — Men drömmen om en dröm
Lär detta varit allt. — Det kom en qväll,
Som störtade i kolsvart famn af natten
Den ljusa bild, livaräl min kärlek lånat
De färger, emot hvilka verkligheten
Till skugga bleknat. Högförräderi
Uti mitt skönhets riko blef begånget,
Så svart, att det en nyväckt verhl väl kunnat
1 kaos’ dunkel sänka ned tillbaka.
En ed om kärlek, evig, ljus och varm,
Illef svuren förr af tvänne rosenläppar.
Liksom af tvänne rosenstrimmor lofvas
På Österns altare en vårlig dag,
Långvarig, blomstrande af ljus och värme.
Men när jag blickar nu in i den natt,
Ilvari jag plötsligt höljdes, bränner der,
Lik Leviatans spär, en blodröd strimma;
Och vid dess glöd jag läser: Mened! Mened!
Ocli som en fors af smultet bly föll ordet
Uppå mitt bröst och ville tära bort
Den sköna gudabild, min kärlek format,
Samt piedestalen, livarpå jag den ställt.
O! jag har kämpat såsom mannen kämpar
För sina läders härd mot röfvarskaran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
