Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon ju byggde. Ack! Rudolfos kärlek
Trifdes der, som blomsterångan trifves
Blott bland blommor. Liksom denna tvina
Skall hans kärlek, sedan blomstren vissnat.
Och sin glädjes förr så rika källa
Gömde bon för källans blick och älskarns:
Gömde vid Rndolfos barm sitt anlet.
aLåt mig dö,’” hon bad med bruten stänuna,
aVid det kjerta, der jag ej får lefva!71
Med förklarad blick Rudollo svarar:
aDu skall lefva der, så länge lifvet
Än en gnista räddat i mitt hjerta.
Genom detta nu jag ser Elvira,
Hon, som förr blott af mitt öga skådats,
Lika skön, som någonsin du syntes,
Tjusar du mig än. Från blicken fallit
Dessa fjäll, som hittills undanskymde
All din rätta fägring, oåtkomlig
För hvar vexling utaf ljus och mörker.
Följ med mig till Norden, till min hembygd;
Byt din lagerlund mot furuskogen,
Invid hvilken står min faders hydda.
Grus och aska spärra pelargången,
Som till dina fäders slott dig ledde,
Men en borg dig öppnas skall derborta
Mera värd, äu livad du här förlorat.
O! min moders famn dig väntar, öppnad;
Högre kärlek inom denna rymmes
Än det hat, som här sig kärlek kallar,
Och du skall blott älskas der, Elvira!
Låt oss skynda: kär ju bränner marken,
Som förrädiskt umlaugräfs af mordbrand;
Frid vid kärleken i Norden bygger,
Följ mig dit, mitt hjertas älskarinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
