Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är det ock en måuskensstråle,
Som der glänser hvit på stranden,
Darrande invid en skugga,
Hvilken mörk, allt högre stigen,
Tyckes hårdna till en klippa?
Kall och stum är månens stråle;
Men den hvita strimman glöder,
Lyss till ord och dem besvarar.
Ty en sjuttonårig flicka,
Smärt och luftig, liitt lik strålen,
Lutar der sitt sköna hufvud,
Och dess mörka lockar blandar
Med gestaltens djupa dunkel,
Hvilken skugglikt famnar henne.
Drifven af en namnlös längtan,
Önskande kanske ett möte,
Men dock bäfvandc för detta,
Hon i sena qvällen sväfvat
Från sitt hem, der lugnet bodde —
Invid henne — men ej mera
Såsom förr i hennes hjerta.
Som, då storm n går på hafvet,
Hvita vågor upp sig häfva
Tid de mörka vågors sida,
Så ock barmens böljor lyftas
An af tjusning, än af ångest.
Fly hon vill från den, hon fruktar;
Stannar dock hos den, hon älskar.
Ack! Hon vet, att ej bör byggas
På de falska eders luftdrag;
Och hon hör dem dock så gerna.
Fara bor i starka famnen,
Hvarur hon ej kan sig slita;
Och en stund hon der sig drömmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
