Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blott när himlens snuilta fram i ljud,
Väcks ditt lif, af deras gång till Gud.
Fcröontngen.
När luftens fjärilar ocli hafvets skum
För skuggan under nattens vingar flyktat,
Ocli allt, som blott på solbeglänsta rum
Kan trifvas väl, sitt muntra skenlif lyktat;
Då glädjen, som i sorlet ej förnam
Sin gälla röst, sjelf börer den med häpnad
Och stämmer ned den, stiger fridfull fram,
Lik kämpen till ett altar obeväpnad:
Hvcm nalkas henne hög, med lugna Ijät,
Lik konungsenkan uti svarta drägten?
Det smärtan är, sä full af majestät;
Hon suckar djupt, men mildt likt aftonfläkten.
Vid första blick de känt igen hvarann,
Och räcka vänligt åt hvarandra handen;
Vid samma länk, som smalt, då dagen brann.
Nu fästas äter forna syskonbanden.
Den tår, som steg i begges öga opp,
På olik bau från samma källa flutit,
Och segrens krans för begge samma hopp,
Vid banans slut, belönande har knutit.
Som lif och död stå uppå stridens fält
Förtroliga invid hvarandras sida,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
