Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Melvil.
Gud ej bevisat honom denna nåd.
Han lefver, tvungen att Din ungdom jorda.
Maria.
O att den lyckan för’ min död ännu
Mig blifvit unnad att ett älskadt hufvud
Af mina blodsförvandter jag fått famna!
Dock dö jag måste här bland främlingar,
Blott edra tårar skall jag se. — Jag lägger
De sista önskningame för de mina,
Melvil, i Edert trogna bröst. Min svåger,
Den allra kristligaste konungen
Och hela franska kungahuset jag
Välsignar — jemte kardinalen,
Min morbror och min frände, Henrik Guise.
Den helge påfven jag välsignar, Kristi
Ståthållare, som mig välsignar åter,
Och den katolske kungen, som sig erbjöd
Så ädelmodigt att mig rädda, hämnas.
De nämnas alla i mitt testamente.
De skola dessa gåfvor af min kärlek,
Så ringa de än äro, ej förakta.
Jag hafver anbefallt Er åt min broder,
Frankrikes konung, han skall för Er sörja
Och gifva Er ett annat fosterland.
Och om min sista önskan är Er helig,
Qvarstannen ej i England, att ej britten
Må stolt sig fröjda åt Ert olycksöde,
Ej skåda dem i stoft, som tjenat mig.
Vid denna bild af den korsfäste lofven
Att lemna detta olycksdigra land,
Så snart jag vandrat har den sista färden.
Melvil.
Jag svär det uti alla dessas namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
