Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I bojor, hårda som hans ovans bröst.
O! Hvarför stod du icke mera nu,
Der Chillons grift för lefvande begrafna
Uppstiger utur Lemaus azurbölja,
Liksom ur oceanens djup de odjur,
Som buudo Laokou och dem, åt hvilka
Han gifvit lif. i samma dödens famntag?
Hur skönt det varit att uti ditt öga
Fa läsa blixtlikt flammande protesten,
Som flög utur din barm emot det våld,
Af livilket kärleken till fosterlandet
Blir helgad genom glorian, gjuten dystert
Omkring martyrens upprätt burna hufvud!
Förgäfves sökte jag din eldblick nu
På Piazetta, der du stod så ofta
Med ögat vändt än emot det palats,
Uti livars dystra natt åt Foscari
Och tusen andra smiddes oliördt qval,
Än upp till detta fäste, som sig tycks
Till genomskinligket förklara, att
Den klarhet, hvilken ofvan fästet strålar,
Må kunna skymta skönare för jorden.
Inunder detta livalf Du — som dock sagt
Ditt eget fosterland „god natt“ — dig lärde,
Att man kan älska gränslöst un sitt land,
Fast detta trycks af livalf mer tuuga, dystra
Än himlens, hvarpå sollikt stjernor tindra.
Hur ljuft det varit att för dig få tolka
Invid Lagunens marmorstrand, att jag
Dig följa kunde, der du smärtans irrgång
I wenskobröstet följt på stigar, livilkas
Blodstänkta fuktighet förr hade utsläckt
Hvar snillets fackla i de djerfsta händer!
Så stolt du var, du skulle vänligt tryckt
Dens hand, som fattade den djupa sorg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
