Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upp till galgarnes triumfport lyftes
Utaf segerdruckne bödlar. Ha! sin egen
Moder ser han jemra sig blaud dessa,
Som sin forne älskling blindt fördöma.
Hon ej klagar, att sin son hon mistat;
Hon förbannar stunden, då han föddes
Till en sten kring halsen af sitt hemland,
Som i eget blod och tårar dränkes.
Ack! vid namnet Goergey hör den sjuke
Smidas fast ett annat namn, så rysligt,
Att det bränner häfdens minnestaflor,
Dä dess eko kastas ut från dessa.
Under tyngden af förrädarnamnet,
Det förbannelseu mot honom slungat.
Lik en trampad matk sig Goergey vrider,
Och den nyss så lefnadsstarke mannen
Önskar att till sjal och kropp förintas.
Hjelten — som af girig trånad tärdes,
Att sin ära lägga få till skatten,
Den historien samlat in bland minnen
Af hvad väldigast i verlden utförts —
Han till minnets genier blott ställer
Ku den bönen att af dessa glömmas.
Lik en suck i öknens sandhaf gjuten,
Lik en fläkt i rymdens Allt förlorad.
Men då han förtviflansfullt så beder, —
Ryckande från såren, dem han mottog
Uti striden för sitt land, livar bindel,
Att ur deras alla källor brusar
Blodet brännhett, som ur Gejsers afgrund —
Syns Historien spränga drömmens skaror
Och med majestätisk allvar stiga
Till den fallne hjeltens heta läger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>