Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värdigt prisa dig, som mäktigt sjungit
För en evig tid och alla folk.
Det inses lätt, att man i tionde och elfte strofen syftat pä
flera bland Victor Hugos vigtigaste produktioner: Notre Dame de
Paris. A la Colonne, Feuilles d’Automne, Chants du Crépuscule,
Tlernani, och Le JRoi s’amuse.
Den gamle kriôtne okalden."’)
En bland denna verldens höge vise,
Se’n lian ömsom skipat, ömsom tolkat
Lagar för ett mäktigt folk på jorden,
Låg nu värnlös sjelf, för döden fallen.
Bidande den högsta vishets domar,
Väl behöfvande den nåd, han stundom
Låtit gå för rätt emot de svage.
Och som dagen, sjunken bakom bergen,
Kastar flikar af sin purpurmantel
Pä de skyar, livilka ärfva honom,
Så ock lågo ofvan den, som varit
Kyss en väldig man, de storhetstecken,
Hvaraf mängdens blickar dittills bländats,
Men nu tolkande blott tänkespråken
Om förgänglighet af glans på jorden.
Sorgetoner, brutna emot hvalfven,
*) Chateaubriand, som jag for första och — sista gängen såg
i en kyrka vid en bland författarens till „Génie du Christianisme*
gamla vänners likbegängelse. Stycket gör numera ej anspråk på
att bedömas annorlunda än såsom en dikt; men då det för nära
ett och ett halft årtionde sedan författades, uttryckte det min
uppriktiga mening angående den celebre vicomten.
(Fört:s anm. år 1857.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
