Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gåfvo ljud åt stunnna tecknens vemod.
Ock liksom eft rysning genom hjertat
Gick igenom deras bröst,- som lefde.
Tanken: autaf jorden äst du kommen
Och till jord du åter snart skall varda!” •
Hvarje stolthet låg för döden knäböjd,
Hvarje vishet mindes blott en lära:
t.Bu bestäile om ditt hus, så länge
Bet och dagen ännu heta dina.11
Till en fotapall sig hvarje panna
Ödmjukt vigde, hvarpå töcken trampa.
Blott en endes sken i molnfri klarhet,
Lyste, som då i en köstqvälls dunkel
Blott en ljuspunkt, längst vid horisonten,
Ljusets sak förfäktar, viss om seger,
Midt bland mörkrets växande troféer.
Under hvalfvet utaf denna panna
Himlahöga tankar redan stigit
Fram för tvänne flydda menskoåldrar.
Tankarne på englahvita vingar
Lyftades af tron, som bergfast säker
På sin kimlasak, förtröstat, hoppats.
„Kristendomens ande” full af huldhet
Bifall vinkat åt det vissa hoppet:
Mensklighetens genius, som skakat
Sorgligt sitt af tviflet böjda hufvud.
Gömde strålande af glädje hoppets
Stora löften i sitt hjertas kamrar,
Liksom de, dem syndatloden sparat.
Öppnade sin barm för regnbågsglansen,
Hvilken sade: varde ljus åt svalget,
Hvari nyss en verld af lif försjunkit.
Lugn den store siarn stod i templet,
Det hans ljusa tro till kyrka åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
