Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mdlokjutningeno i Baöel obta qväll.
Gevärens glöd ren svalka får af qvällen,
Som målet skymt för kulans säkra blick;
Det sista eko irrar trött bland fjällen,
Ur livilkas djup hvart skott ett gensvar fick.
Heivetiens älste väktare väl mente,
Att forna kämpar stigit åter opp,
Dem lifvet ofta skiljt, men dem förente
Dock döden fann i samma segerhopp.
Svek detta hoppet ej? Hör jublet stiger
Från tusen bröst som från en enda mans.
Är det en segerns fana, man nu viger
Uppå ett altar, vid hvars fot den vanns?
Hvad lyftes der så högt af starka armar?
–––Det segrarn är, men segerfanan ej:
Och mot ett tusenfaldigt ja, som larmar
Sitt bifall, icke höjs ett enda nej!
Hvad gjorde denne man, som mäktigt helsas
Som ypperst ibland gode af sitt folk?
Såg detta sig igenom honom frälsas?
Är jublet tacksamhetens högtidstolk?
Har han sin barm till koger bytt för pilar,
Som måttades emot hans landsmäns bröst?
Är det till honom den betryckte ilar,
Som förr till Tell, att söka hjelp och tröst?
Nej! Denne segrare sitt mål har hunnit
Blott i en lek liksom Olympias förr;
Och likväl prisas han lik dem, som vunnit,
Då faran, blodig, nått hvar hyddas dörr!
Skall denne man, som ödmjukt ögat fUller
Inför sin egen stolta äras fot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
