Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med större trånad, än nr samma gitter
Knappt någon ldick sig upp till fästet höjt.
De nyss ännu så sköna drömmar drömt
Om lycka, storhet, hvilka skulle flöda
Ur deras vilja öfver folk och land,
Som af naturen och af menskor ärft
För mycket för att icke tro sig värda
Det högsta, menskosinnet efterstår.
Men drömmarene drabbats af ett öde
Ilelt motsatt det, som snärjer drömmaren,
Då han förgäfves flyr den drömda faran,
Men vaken skådar denna ila hän.
De väckte först sett, huru nära dem
Den fara låg, som de i djerfva drömmar
Trott slumra fjerran än. Men denna fara,
Hvarmed de ment sig kunna leka, var
För stor att icke taga genast an
Sitt rätta, dystra namn: och nöd liou hette
Och till sitt lusthus hon, bland hundra andra,
Redt San Michele in.
Nu ut hon sände
Uppå en lustfärd, sådan nöden blott
Kan tänka ut den, tvänne ibland desse,
Som utur feberdrömmar våldsamt väckts.
Och den gondol, som strider der med böljan
Om bytet, sparadt för upphöjelse
Och för förnedring af ett annat slag,
Än vågens vrede kunde dem bereda —
Den för de tvänne hän till utsatt mål
Med samma säkerhet, hvarmed af ödet
Till undergången sänktes deras bana.
Den gråe främlingen på egen strand
Med undran tidigt såg de vandrare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
